Behov och begär

Skönhet. Begär eller behov? Och är frågan så enkel egentligen?

Vi är många som brukar sätta upp behov och begär i någon slags motsatsförhållande. Tanken är då att behov är sånt vi ska värna om att ta hand om medan det är mer lurt med begär (och Jesus säger ju också ett och annat om att akta sig för begären så det är nog gott och väl).

När jag nu läst lite Margareta Melin och annat har jag kommit att fundera på om det är lite rörigare än så.

Tänk om även begär är grundade i behov. Det är bara det att vi inte vet vad det verkligen är vi behöver. Det finns paralleller till barnuppfostran; barnet kanske löper amok för att få något när det egentligen har ett skriande behov av något helt annat. Så är det nog många gånger för vuxna också. Vi kanske ska se våra begär som tecken på ouppfyllda behov? Och så får nästa fråga vara vad det är vi egentligen behöver?

Som vanligt återvänder vi till Augustinus stora one-liner ”sök det du söker men inte där du söker det”.

Vad tänker du om det här?

18 juli, 2015

Kommentarer

9 svar till ”Behov och begär”

Rosa

18 juli, 2015

Hmm hmm det där tåls att grubbla på tex är att odla blommor på balkongen ett behov av skönhet eller är det ett begär.? Vilken bok av Margareta Melin läste du? har nyss läst klart hennes ”Att förlåta – och bevara sitt hjärta” och vill gärna läsa mer av henne.

Svara
1. Tomas Jarvid
  
  18 juli, 2015
  
  Undrar om det inte var i den boken? Jag har inte läst fler efter det. Det är inte säkert att hon skriver precis såhär, det är väl mina associationer.
  
  Svara
Lena P

18 juli, 2015

Margareta Melin brukar ha ganska klart för sig. Jag tror att det är helt rätt den tanke du är inne på, att begär är behov av någon sort. Men om man t ex har begär efter choklad så kanske det i själva verket är mänsklig kontakt man saknar. Eller emotionellt stöd. Ja, vi ska nog leta efter det vi söker, men inte där vi tror att det ska finnas.

Svara
1. Tomas Jarvid
  
  18 juli, 2015
  
  Jag har också tagit en del intryck av en bok om föräldraskap ”med känsla för barns självkänsla” som utgår från just att tjuriga barn egentligen alltid ger uttryck för något ouppfyllt behov.
  
  Svara
Kerstin Gross

18 juli, 2015

Du får det att låta som en enkel sak att skilja begreppen åt när de används i vardagslag. Är behov bara det som får en människa att överleva, allt annat är begär? Eller är behov de legitima krav man kan ha i jämförelse med andras lika legitima krav, medan begär går därutöver?

Svara
1. Tomas Jarvid
  
  18 juli, 2015
  
  Nu slarvade jag med definitionerna som vanligt. Jag tänker mig nog att begär är det som ”går utöver” i någon mening. Riktigt vad man ska mena att gränsen går är svårt att säga men en del begär är ju förstås lätta att skilja från verkliga behov. Sen menar man ju i reklam och så att man ”skapar behov”, är blev det genast ännu mer oklart vad man ska mena med orden. Får tänka mer tror jag.
  
  Svara
  1. Kerstin Gross
    
    18 juli, 2015
    
    🙂 Du skriver nog bäst när du struntar i definitionerna, men ibland hjälper det till att komma vidare. Maslows behovstrappa pratade man om för länge sen men det är nog inte aktuellt längre som teori, möjligen som någon slags bild av vilka grundläggande behov vi har.
    
    Svara
Henrik Hallgren

7 augusti, 2017

Enligt psykologen och grundaren av ”Non-violent communication” utgår alla handlingar vi gör från att tillgodose våra behov. Behov ses som universella och därmed inte knutet till specifika situationer, platser, föremål, mm.

Behov är då inte bara gågot som enbart har med fysisk överlevnad att göra, utan det vi behöver för att må bra. När behov tillgodoses upplever vi olika positiva känslor som nöjdhet, njutning, glädje, mfl. När behov inte är tillgodosedda upplever vi negativa känslor som smärta, oro, ilska, mm.

Behov tillgodoses genom olika strategier, kopplade till den specifika situationen.
Jag tänker att begär är just sådana strategier, ibland dysfunktionella och tragiska sätt att försöka tillgodose djupare liggande behov. Att köpa en dyr bil för att bli omtyckt/älskad eller respekterad är ett sådant exempel på en strategi som både kostar mycket pengar och samtidigt ofta inte leder till att behovet (att bli älskad/omtyckt/respekterad) blir tillgodosett.

Att tala om att företag ”skapar behov” är alltså ur detta perspektiv missledande. De kan inte skapa behov. De kan däremot skapa upplevelsen av att våra behov inte är tillgodosedda och de kan skapa olika nya ”strategier” som försöker möta våra behov. Företag behöver t ex få oss att känna att vårt (allmänmänskliga) behov av skönhet eller tillhörighet inte är tillräckligt tillfredsställt förrän vi köpt deras senaste märkesvaror.

Det är viktigt att skilja behoven från strategierna att tillgodose dem. Ofta blandar vi ihop dem och säger ”jag behöver pengar” eller ”jag behöver att du skjutsar mig till tåget”. Men utifrån ovanstående resonemang är pengar snarare en strategi för att tillgodose behov som t ex trygghet, frihet, mfl. Och ci missar då kanske att det finns andra sätt att tillgodo se dessa behov. Likaså är det inte ett behov att ”jag skjutsar dig till tåget” utan det är en strategi/lösning, men det kanske finns andra alternativ (som att ta en taxi…)

Att blanda ihop behov med strategi/lösning gör att vi ofta fastnar i en specifik lösning och blir därför inte så flexibla. Vilket ofta kan göra det svårt att t ex lösa en konflikt

Svara
1. Tomas Jarvid
  
  8 augusti, 2017
  
  Väldigt fint utvecklat resonemang, tack Henrik!
  
  Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.