Jesus i öknen. I de trakterna har många kristna det svårt nu.
Det är askonsdag och fastan inleds på allvar. Biskoparna i svenska Kyrkan har skickat ut en bön att be nu i de här dagarna, särskilt med tanke på våra förföljda kristna syskon i olika delar av världen, och då vill jag förstås be den tillsammans med dig (även om det inte är fredag idag). Låt oss alltså be:
Herre,
på fastans tröskel innesluter vi i förbön de människor i Mellanöstern
vars liv och livsmöjligheter förtärs av hänsynslösa krafter
som likt en eldstorm förvandlar allt i dess väg till grus och aska.
Kyrkan, din kropp, slits sönder.
Ge oss blick för våra syskons nöd och låt inte vår kärlek kallna.
Den smärtans väg du går är segerns väg, inte nederlagets.
Väck viljan i oss att vandra den med dig
också när den leder ner i den mörkaste dal.
Mörkrets makt har du brutit.
Trons, hoppets och kärlekens ljus har du tänt –
det ljus du kallar oss att i ord och handling bära vidare.
Amen.
Lämna ett svar