Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Att be med kavana

Kvinnor som ber för en brottsling som just ska bli avrättad.

Kvinnor som ber för en brottsling som just ska bli avrättad.

För en tid sedan skrev jag om detta med att vi ser till att ha speciella ord för sådant som är viktigt för oss att kunna prata om (”till de kyrkliga specialordens försvar”). Se bara på ord som ”abonnemang” eller ”uppkoppling” som är väldigt nya men som nästan alla nu kan använda sig av.

Min glädje blev därför stor när jag fick lära mig ett för mig nytt begrepp för att kunna tala om bön. Visserligen på hebreiska men ändå. Det visade sig att judarna har ett speciellt ord för detta när hjärtat är med i bönerna man ber så att man ber med inlevelse och inte bara med tungan. Detta kallas då ”kavana” (tacksam för en språklig utläggning om ordets betydelse från någon kunnig person bland er). Man skulle kunna säga att kavana är det som gör bönen till bön och inte bara ord. För det behöver man såklart ett ord.

Jag föreslår att vi helt enkelt lånar in det ordet. Nu vet ju både du och jag vad det betyder att ”be med kavana” eller hur?

Vad säger du om detta? Skriv en kommentar!

Kommentarer

3 svar till ”Att be med kavana”

  1. Profilbild för Lena P

    Ja, antingen lånar vi in det ordet eller så försöker vi hitta svenska ord och uttryck. Be med själv och hjärta eller med hela sin själ. Be innerligt eller så något med intentionen. Men i vilket fall är det väl det som överhuvudtaget måste känneteckna en bön. Annars är detingen bön, tänker jag.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Så är det. Lutheranen i mig tvekar ändå lite här, på vilket sätt spelar det roll hur innerligt jag ber? Ska man tänka för mycket på det? typ som i den här gamla bloggposten:

      http://blogg.svenskakyrkan.se/vandravagen/2013/10/07/den-ryska-pilgrimens-bon/

  2. Profilbild för Lena P

    Jag har läst boken och tyckte också mycket om den. Det blir nog lätt prestation i att be, men jag tror inte det handlar om vare sig kvantitet eller kvalitet, om man ber mer egna eller ändras ord eller ordlöst. Det handlar nog mer om intentionen kanske men framför allt tror jag det handlar om vår vilja att vara nära Gud, att vara i Guds händer, dvs hur mycket vi faktiskt vill överlämna oss till Gud.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.