Ageravolontären Erik Widenfalk från Falun reste i november till Mozambique för att hälsa på Västerås vänstift Lembo. Här berättar han om vad han upplevde under resan.
Hej alla fina!
Förra veckan hade jag privilegiet att få representera Västerås Stift och vår biskop Mikael Mogren, ända nere i Mozambique i Afrika. Lebombo stift är ett av Västerås vänstift och vi blev inbjudna av biskop Carlos att närvara på deras stora firande när de fick en ny kyrkoprovins. I samband med firandet mötte vi även Ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby. Jag kommer sent att glömma känslan av hel fotbollsarena fylld med kristna som dansar och sjunger i en varm gemenskap. Mozambique må vara ett fattigt land, men är ändå ett rikt land på gemenskap och samhörighet.
Även om vistelsen var något av det bästa som jag har upplevt så har jag tyvärr också fått bevittna den extrema fattigdom som råder i landet. Det blodiga kriget höll på i 15 år och många bor i de ruiner som har blivit kvar. När vi sitter på en restaurang kommer det in en ung flicka med brännskador i ansiktet och ber om pengar, men hon blir genast avvisad av servitören. När man ser världens fattigdom med egna ögon känner man sig så otroligt hjälplös.
Det värsta av allt detta är soptippen Hulene Dump, som ligger i utkanten av staden Maputo. Hulene Dump är en obeskrivligt stor soptipp, där ungefär 500 människor lever i extrem fattigdom. De letar skräp för att kunna sälja det och försörja sig. Kvinnor går i glassplitter med sina spädbarn på ryggen. Barnen på tippen är ofta papperslösa och har inte möjlighet att gå i skolan eftersom familjen är beroende av att även barnen hjälper till att leta sopor. Eftersom det är så torrt och varmt brinner det också spontant på tippen, med giftig plaströk som dessa människor andas in dygnet runt, varje dag. Jag var uppe på soptippen i ungefär 20–30 minuter och mina otäckta kroppsdelar hade ett betydande lager av svart smuts och damm efteråt. Hulene Dump är en farlig plats. Människor dör av att falla ner från sopbergen. Men det finns ett ljus i mörkret. Svenska Kyrkans Unga i Västerås stift stöttar projektet Hope Rescue som ska ge barnen på soptippen en bättre framtid. De ger utbildning, ett mål mat om dagen och en trygg plats att vara på. För ingen människa ska behöva leva under dessa förhållanden!
Jag är tacksam över att bo i ett land där de allra flesta får tillräckligt med mat för dagen, utbildning och en framtid. Ha en trevlig advent och tänd ett ljus för jordens barn.
/Erik Widenfalk, Ageravolontär i Västerås stift
Lämna ett svar