Det slog mig, som så många gånger förut, hur orättvis världen är. Vad flickor och kvinnor världen över utsätts för, och har utsatts för under så lång tid. Allt möjligt mörker. Den där bekanta hopplösheten smög sig på, känslan att världens orättvisor och utmaningar är alltför stora. Men då sa Anna det, som blev det budskap som jag tog med mig hem från kvällen: “Allt är inte nattsvart”.
Första träffen på Ageravolontärernas digitala fortbildning om genusrättvisa var både lärorik och inspirerande. Huvudtalare var Anna Enarsson, policyrådgivare inom mänskliga rättigheter och genusrättvisa på Act Svenska kyrkan. Temat var familjerätt och internationellt påverkansarbete. Vi pratade om allt från familjenormer till kvinnokommissionen och hur policyarbete går till i praktiken. Många olika projekt lyftes, som visade på ett enormt engagemang för att göra världen mer jämställd. Och det gav mig verkligen hopp! Hopp om att en förändring är möjlig, och i full gång. Detta hopp färgade kvällen på zoom. Allt är inte nattsvart och det Act Svenska kyrkan gör så otroligt mycket bra och viktigt arbete.
När jag slås av världens orättvisor och mörker skulle jag lite oftare behöva en Anna, som påminner om ljuset. Som påminner om att vi är här för att förändra de destruktiva strukturer som finns och att den förändringen är möjlig. Vi behöver se de utmaningar som världen står inför, orättvisor och det som skrämmer, utan att vika med blicken. Men lika mycket behöver vi se ljuset, se hoppet! Jag tänker att det också är vår uppgift, att göra hoppet synligt.
Jag tror att hoppet är det som gör det möjligt att jobba med förändringsarbete. Jag tror att det är hoppet som bär, men också att vi är bärare av hoppet. Precis som Anna blev för mig genom dataskärmen. Som Ageravolontär vill jag upplysa andra om orättvisor som finns i världen, berätta om allt som behöver förändras. Jag vill uppmana människor att våga se bortom sin egen trygga zon och på riktigt se vad som pågår i världen. Det brinner jag för. Påminnelsen för mig denna kväll blev att jag i mitt engagemang också behöver bära och förmedla hopp.
Så låt oss be:
Gud. Du ser ser hela skapelsen precis som den är. Hjälp oss att se världen genom dina ögon. Låt oss se orättvisor utan att slå ned blicken, ge oss mod att våga arbeta för förändring. När vi fastnar i hopplöshet och uppgivenhet inför utmaningar, bär då hoppet åt oss. Välsigna våra försök att göra världen till en bättre plats för alla, hur små och obetydliga de än kan kännas ibland.
Amen
– Linnea Aronsson, Ageravolontär i Uppsala stift
Lämna ett svar