En av samhällets största problem är psykisk ohälsa, fenomenet är såklart inget nytt men det är oroväckande hur den har intensifierats och tydliggjorts. Vi lever i ett samhälle där ensamheten är stor, människor reflekterar dem existentiella frågorna just ensamma. Den moderna människans förmåga att hålla sig fast vid ett rättesnöre genom tuffa livskriser och psykisk ohälsa är minimala. Jag tror på människans förmåga att våga finnas kvar när alla andra lämnar, att lyssna i frågor gällande ångest, oro och skam. Det är en styrka jag bär med mig som kristen.
Jag anser att det redan finns välfungerande verktyg i Svenska kyrkan så som själavård, diakoni, sjukhuskyrka och konfirmationsundervisning. Svenska kyrkan och kyrkor överlag har lång historisk tradition av att hjälpa utsatta människor i samhället. Att vara volontär/ageravolontär innebar att kämpa för medmänniskor runtom i världen men också hemma i Sverige. Att finnas till för andra och åskådliggöra kyrkans närvaro i samhället.
”Omvandlingsprocessen i själen kan leda till en djup insikt att inget i livet eller i döden kan skilja oss från en kärlek som är förankrad i själva existensen.”
Jag anser att vi ageravolontärer arbetar med många relevanta och viktiga frågor som till exempel julkampanjen om att inga flickor skulle utsättas för våld och sexuella övergrepp, vi skall fortsätta arbeta med dessa frågor.Jag tror att vi likaså bör vi även arbeta med psykisk ohälsa i vårt samhälle, enligt folhälsomyndigheten har den psykiska ohälsan ökat i samhället. Därför tror jag att det är angeläget att aktivt arbeta med frågan ute i samhället och kampanja om det.
Svenska kyrkans engagemang likaså ageras har sin grund i människolivets värde, vilket är en hörnsten i den kristna tron. Vi får vårda skapelsen och varandra.
I detta är vi en av många aktörer.
Polat-Rodi Akgül Eriksson, Ageravolontär i Uppsala
Lämna ett svar