I helgen var det Världens fest i Karlstad, en fest för Svenska kyrkans internationella arbete och mängder av engagerade människor var på plats. Hur kommer det sig att vi människor engagerar oss för olika saker? Varför brinner vi för en hållbar värld, mänskliga rättigheter, rättvisa och fred?
Jag var på ett seminarium under helgen med Annika Spalde och Pelle Strindlund som båda är författare och ickevåldsaktivister. De talade utifrån rubriken ”Finn glädjen i engagemanget” och utgick från sig själva, sina bakgrunder inom olika engagemang och utifrån den kristna traditionen. Något som jag fastnade särskilt för var tanken på att möta Gud i engagemanget för medmänniskan. I engagemanget kommer Gud nära. När vi står upp för rättvisa och för människor som lever i utsatta situationer, då lär vi känna Gud. Genom vårt engagemang hittar vi glädje och medmänsklighet och kommer också närmare Gud.
Vi fick en uppgift under seminariet att prata med vår granne om när vi upplever glädje eller tillfredställelse i vårt engagemang. Först tänkte jag på när vi är många som engagerar oss, som i en Pride-parad eller ett demonstrationståg. Då får jag känna att jag är en del av något större och att vi kan göra skillnad tillsammans. Det kan bli ett riktigt lyft i engagemanget, jag får ny energi att engagera mig och agera, ny energi att fortsätta kämpa för att göra skillnad. Världens fest är också ett sådant sammanhang, vi är många på samma plats som samlas i vårt engagemang för en bättre värld. Också i mindre sammanhang kan jag känna stor glädje och tillfredställelse i mitt engagemang. I små samtalsgrupper där jag får lära känna nya människor, eller komma närmare människor i någon speciell fråga. Det kan vara en studiecirkel i Världens kurs där vi får samtala om vad som driver oss och lära oss mer om hur det ser ut i världen och hur våra val påverkar andra.
Vad brinner du för? När känner du glädje i ditt engagemang? Vad får dig att fortsätta kämpa?
Sara Johannesson, Ageravolontär i Fässbergs församling
Lämna ett svar