Ageravolontären Lina var en av de första deltagarna på Svenska kyrkans skribentskola, en utbildning för unga blivande opinionsbildare. I luthersk anda vill den slå vakt om opinionsbildarens kallelse: att värna inte bara den egna åsikten utan också möjligheten till ett genuint åsiktsutbyte. Här berättar Lina om sin upplevelse av utbildningen.
Under 2022 hände något som inte bara var bland det bästa det året, utan kanske bland det bästa i mitt unga liv.
Jag och vår fina volontärsamordnare Hanna fick möjligheten att delta i Svenska kyrkans skribentskola. Det är ett nystartat initiativ av ärkebiskop Martin Modeus som leds av teologen, författaren och poddaren Patrik Hagman. Förhoppningen är att kyrkan ska uppmuntra unga till att bli sansade och samtidigt skarpa röster i samhällsdebatten. Kursen var politiskt oberoende vilket möjliggjorde för en chans att fundera utanför sin egen åsiktsbubbla.
Jag tackar alltid ja till allt och hade just bestämt mig för att försöka säga nej oftare när jag fick ett mejl från Patrik som erbjöd mig den här chansen. Jag kunde inte låta bli att acceptera, och det visade sig vara helt rätt beslut.
Under fyra övernattningshelger i Vadstena, Vårdnäs, Sigtuna och Åbo fick vi ta del av föreläsningar och övningar. Vi fick också höra föreläsningar om specifika ämnen relevanta för samhällsdebatten. Till exempel pratade Emanuel Carlsten om sociala mediers roll i opinionsbildande, Joel Stade om det politiska spelet, Camilla Lif om etik och Joel Halldorf om att vara kristen och skribent. Det går inte att välja vilken helg som gjorde störst intryck, men den kanske mest intressanta platsen för sammanhanget var författarmeckat Sigtunastiftelsen.
Inför varje träff fick vi en bok att läsa. Vi läste Johann Hari’s ”Stolen focus – Why you can’t keep attention”, ”Landsförrädare” av Moa Berglöf och ”Det vi inte kan råda över – Om vårt förhållande till världen” av Hartmut Rosa. Det var inte nödvändigtvis tänkt att vi skulle diskutera själva böckerna, utan de utgjorde snarare en gemensam referensram för våra diskussioner under hela kursen. Mellan träffarna fick vi feedback på våra texter från framstående journalister och skribenter. Flera av deltagarna blev även publicerade i Kyrkans tidning, Dagen och DN under kursens gång.
Jag hade förväntat mig att få lära mig mycket och träffa intressanta människor, men det som var oväntat var vad som hände med min egen självbild. Jag blev en sån som prövar att skicka in en text till DN och SvD och som fortsätter att skriva texter och skicka in till olika platser även efter att ha blivit refuserad. Det gjorde inte längre något att inte lyckas vid första försöket, och för första gången vågade jag föreställa mig att jobba i TV eller radio. Vi får se!
Tacksam och hoppfull säger jag hejdå till en fantastisk grupp med människor och vad som åtminstone nu känns som en avgörande erfarenhet.
/Lina Granbacka, Ageravolontär i Stockholms stift
Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans skribentskola. Under 2023 kommer samtliga kursdeltagare att bidra med en text till Svenska kyrkans tidskrift Tidens tecken.
Lämna ett svar