Under helgens mänskliga rättighets dagar i Umeå fick jag chansen att träffa Georgette som är lärare i Betlehem i Palestina och jag vill försöka återberätta en del av hennes berättelse.
Hon beskriver det som att palestinierna lever i boxar, eftersom Israel byggt murar som isolerar dem från varandra. Vill man resa utanför sin egen box möts man av kontroller överallt där man måste kunna visa upp ett giltigt tillstånd, något som kan vara svårt att få. Vissa av skolbarnens föräldrar har ”political blocks” vilket förhindrar även barnen från att resa. Men hon berättar också om ett samhälle där de står varandra nära och bryr sig om varandra. Genom ett projekt som genomförts i samarbete med Svenska Kyrkan så har hon och skolbarnen fått en chans att resa, och se andra delar av sitt land som barnen aldrig sett tidigare. Syftet var att stärka den palestinska identiteten och barnen har fått skriva, rita och berätta om sina upplevelser.
Vi pratade även om det faktum att Sverige nyligen erkänt Palestina som en stat. Georgette förklarade att de känner sig stärka av att Sverige tillsammans med andra länder gör detta, men i praktiken så förändrar det inget för dem.
Under samma seminarium som Georgette berättade om projektet i berättades även om ett annat projekt, detta i Sverige. Här handlar det om en konfirmandgrupp som har gemensamma träffar med en muslimsk ungdomsgrupp. En så enkel men fantastisk idé, enligt mig.
Givetvis är detta bara en bråkdel om allt som hänt under MR-dagarna. Men ett bra nyckelord är; möten. Dels för att man får uppleva så många av dessa under MR-dagarna, men också för att jag tror att de är en del i nyckeln till en mer medmänsklig värld, det gör människor till just människor.
Sanna Ellesjö
Ageravolontär i Skövde Församling
Lämna ett svar