Ett sprucket men ett hoppfullt halleluja


Det är något romantiskt och visst över julnatten. Allt känns idylliskt och aningen rosaskimrande. Ett barn är fött på denna jord…

Kyrkbänkarna är fulla, stearinljusen tända och stämningen är hög. Människor samlas mitt i natten, ett lugn infinner sig som en helande kraft och gemenskapen känns nästintill magisk. Som om vi tillsammans kunde göra under i vår värd just här och nu.

Några dagar innan jul fick vi reda på att vi inte kan få barn på ”naturlig” väg. Iklädda gröna rockar och mössor stod jag bredvid britsen, klappade en svettig panna och försökte hålla modet uppe. För varje prov som togs och som synades i rummet bredvid med mikroskop, kom en kvinna med hökögon tillbaka och skakade på huvudet med ledsam min. Läkaren såg ännu mer sammanbiten och koncentrerad ut, som om han kände vår sorg och därför inte ville ge upp. Tyst bad jag till Gud varje gång samma kvinna gick ut med ett nytt prov från operationsrummet som skulle synas. Återigen kom hon tillbaka med samma ledsamma ansiktisuttryck och den där skakningen på huvudet som skar i bröstet.

Nu är det lille julafton och jag sitter här och ska försöka skriva predikningar till morgondagens gudstjänster. Till Maria och Josef kom inte ängeln med ett skakande huvud, utan med ett glädjebud.

jesusbarnet

Här sitter jag och är avundsjuk på Maria och Josef… Är det verkligen okej att vara tänker jag? Känslorna stormar inombords, och livet känns lite orättvist och hopplöst. Samtidigt som det också känns hoppfullt.  – Det är fortfarande något visst över julnatten. Och om sanningen ska fram så var det inte idylliskt och rosaskimrande för Josef och Maria heller. Julnattens människor var inte beskyddade från mörkret och livets kamp. De visste, liksom många idag hur det är att leva på flykt eller hur det är att leva som hemlös, eller hur det är att få ett barn som man inte vet hur man ska kunna beskydda.

Att jaga och jäkta är inte meningen med livet. Varken efter den perfekta julen eller efter det perfekta livet. Stanna istället upp och försök att ge dig själv lite sinnesro. Det ”normala” och det ”perfekta” finns inte.

Gud kom till oss – i ett vanligt stall, en vanlig natt och inget blev som vanligt igen. Gud blev ett med oss.

Vi är inte ensamma på vår vandring genom livet. Livets mörker, utsatthet och sorg kommer vi inte undan. Men Gud övervinner allt detta med sitt ljus. Julen är ändå den tid som med sin glädje och ljus omringar oss alla. Hur våra liv än må se ut. Gud är inte långt borta från någon av oss. Jag är förvissad över att när mörkret känns djupare än någonsin desto mer kraftfullt är också ljuset.

Jag önskar er alla en God och välsignad jul. Var rädda om er!

Just nu går denna låt varm i lurarna…

…som jag också ska sjunga på julnatten.

Vill också passa på att slå ett slag för Svenska kyrkans julkampanj. LÅT FLER FÅ FYLLA FEM! High five för barnen – #5för5

Dela en high five för att fler ska få fylla fem. För varje offentligt delad high five-bild med #5för5 ger våra sponsorer fem kronor. Dela på Facebook, Twitter och Instagram.

https://www.svenskakyrkan.se/highfive

ALLA barn är ALLAS barn. Vi har ett gemensamt ansvar! Gud kom till oss som ett litet barn, för att påminna oss om att vi måste se på världen från barnens perspektiv!

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *