Hur finner jag ett liv där min tro, mina relationer, drömmar och förhoppningar lever och frodas? Hur finner jag ett liv i harmoni?

Här har den kristna tron en hel del att erbjuda, relationen mellan vår inre kärna, vårt jag och skaparen inklusive hans eminens Jesus. Den relationen mellan ”jag” och Gud är ofta livsavgörande och har förmågan att skänka ett liv som när en alldeles särskild energi livet igenom. Vilken gåva!

Men det recept som ges oss är ofta lite tvärtom. Vi ska leva för helheten. Lämna hjorden om ett får gått vilse och föra det till oss. Det är inte alltid det perspektiv som uppmuntras idag. Istället är det den starkes lag som sätts i högsäte, rikast, snyggast, mest vältalig vinner. Inte minst i olika sociala medier. Influenser och bloggare tjänar stora pengar på att få livet att likna ett dagdrönarliv där man bara konsumerar. Konsumerar de varor som sponsrar influensern ifråga. Och det är inte alla som ser igenom denna oheliga dyad, denna kommersiella allians. Vilket leder till att många unga undrar, då de kommer ut i arbetslivet, vad i hela fridens namn. Att slita en hel månad inom exempelvis vården och få så lite kvar efter att boende och bil och mat betalats – det var ju inte det som den där bloggaren lärde ut direkt… Och en del har svårt att acceptera detta faktum och sätter man på programmet lyxfällan så är där en skrälldus med människor som gått på denna lögn.

En bra fråga att ställa sig i livet är vad man kan ta med till andra sidan. Vad kan jag ha med mig genom döden?

Ja det är vad livet gjort med mig, hur min inre essens påverkats av alla mina val och möten, den kärnan har jag med mig. Och då är de värden Jesus predikar om – den gode herdens blick och omsorg något att söka införliva i det egna livet.

Detta införlivande sker ofta i det lilla.

I det lågmälda och anspråkslösa

Vi vet innerst inne vad som gäller – vi vet när en människa är att lita på, när en människa vill oss genuint väl.

Bilden av det goda herdeskapet är annars en bild som sedan lång tid var manifesterad i Israel och vi kunde såväl hos Hesekiel som i Hebreerbrevet ta del av denna arketyp. Man visste vad som krävdes av en herde, en speciell blick och kynne. Det närmaste vi kommer herden rent faktiskt på våra breddgrader är vallkullan, som på somrarna levde nära boskapen på sommarvall och kommunicerade med dem med olika lockrop och med hjälp av näverlurar.  Det gällde att hålla ihop flocken och att skydda alla från olika rovdjur och från att gå vilse.

På ett liknande vis har vi alla ett ansvar att vara en god herde inte minst för oss själva. I oss har vi en massa impulser, farhågor och tankar och går någon av dem vilse och börjar leva sitt egna liv i oss är det risk att helheten påverkas, mitt jag. Ångest kan väckas upp, oro och med dem handlingar som i efterhand kanske inte var så kloka. Hur håller jag ihop hjorden är också en fråga om hur jag håller ihop mig själv. Här visar Jesus oss genom sitt liv vikten av att vila, han drog sig ofta bort i ensamhet, vikten av bön, Jesus bad regelbundet till Gud, vikten av att som ledare samla människor kring sig som är olika – lärjungarna var som vi vet helt olika profiler. Här har vi som kyrka något at fundera på. Vi möter i våra verksamheter ofta en Johannes och en Andreas men Petrus och Matteus, hur når vi dem, och de behövs nu sannerligen för helheten.

Vad gjorde då Jesus mer som vi kan ta efter, jo han hänföll aldrig till det svart- vita tänkandet, han visste då det gällde hur komplext allt är.

Mycket i vår tid uppmuntrar ett svart-vitt tänkande. Så är det i tider där det finns rädsla och fruktan.

Alla krig bygger på den retoriken. Motståndaren avhumaniseras. Blir djävulen själv. Vi måste våga att hålla nyanserna uppe, kunna problematisera, nyansera, se hur komplext allt är och våga leva i det ambivalenta, utan att veta allt, inte minst i förväg.

Livet handlar om att uthärda leva i ovisshet och trots denna ovisshet – välja kärlek, välja omsorg, välja det goda herdeskapet.

Det goda herdeskapet handlar förstås även om mina relationer i mitt liv, att eftersträva ett liv där jag går att lita på, var en sådan som man kan vända sig till då rovdjuren skönjs i det livsdunkla.

Så Gud, hjälp oss att leva så att vi är herdar i våra egna liv, håller ihop oss och ge oss mod att leva i det ambivalenta, det osäkra, det ovissa utan att hänfalla till det svart-vita, ja hjälp oss att se alla nyanser, leva i det komplexa. Amen