Inte så mycket med ord som i handling responderade Jesus på lärjungarnas trätor.
Dagens evangelietext (Johannesev 14:1-14) är hämtad från Jesu sista timmar med lärjungarna, hans avskedstal. Jesu avskedstal, som det tecknats i Johannesevangeliet är i mitt tycke bland det mäktigaste som finns i Nya testamentet. Jesus säger strax före dagens evangelietext i samma tal att: Ett nytt bud ger jag er, att ni ska älska varandra. Jesus vet hur svårt vi har med kärleken. Inte så mycket med ord som i handling responderade Jesus på lärjungarnas trätor. Strax före dagens evangelietext har Jesus tvättat lärjungarnas fötter. En efter en under tystnad gjorde han det. Att tvätta någons fötter innan man skulle äta – det var slavgöra. Inget för en mästare. Och vi kan kanske höra hur Jesu i Matteus kap 20 tidigare förklarat: Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. ” Gud förhärligas i Jesus. Och som Jesus söker förklara för lärjungarna, jag är vägen, sanningen och livet. Tillbaka till situationen för dagens evangelietext; den stora salen, Judas har just gått, snart ska Jesus och lärjungarna gå till Getsemane. Och läget är spänt – han har ju gjort allt så annorlunda Jesus Han vänt sig till kvinnorna och inkluderat dem i lärjungaskaran. han har rört vid och umgåtts med de spetälska. Han har suttit vid syndares bord, botat den romerske officerens tjänare, påvisat i sin liknelse att den föraktade och förminskade samariern faktiskt var den som i handling varit mest kärleksfull – som i handling älskade. Jesus hade sålunda haft den – för vissa – dåliga smaken att likt HC Andersen i sagan om den nakne kejsaren – påvisa att många så kallade lärde, fariséerna inte levde som de lärde. Att det fanns en diskrepans mellan ord och handling. Men fariséerna var vana vid att få folkets beundran och respekt och riskerade nu att framstå – i skenet av Jesu undervisning – som skenheliga och ihåliga och inte bara det utan även deras behov av underdånighet och beundran hade kommit i daga. Nej kosta vad det kosta att nu få Jesus ur vägen. Men de insåg inte att den kärlek de sökte tysta – för att själva slippa stå med skammen att inte leva som man lärde – inte kunde tystas. Den fanns kvar in i ropet på korset ”Fader förlåt dem, för de vet inte vad de gör” och komma åter i uppståndelsen så starkt och tydlig som aldrig förr. Igår hade vi konfirmation här i kyrkan – 18 underbara ungdomar konfirmerades, och den undervisning och de möten som föregår en konfirmation är hur viktigt som helst – i varje generation har vi ansvaret att så tydligt och kompetent vi kan göra detta underbara budskap känt. Att Jesus är vägen sanningen och livet. Och vi ska söka förkroppsliga budskapet Jesus gett oss – om det så är att symboliskt tvätta varandras fötter – och vi ska förvalta de sakrament – dopet och nattvarden – Jesus gett oss som en hjälp och ett stöd i denna trons process, i vägen till Livet. I varje generation. Vägen till Gud är alltid här och nu. Himmelriket är hela tiden – lär Jesus – en parallell dimension. Här och nu och bortom det vi kallar döden existerar samtidigt. Eller som Paulus skrev: Gud är en gud för såväl de levande som de döda ty för Gud är alla levande, de föda såsom de levande. Himmelriket är en dimension som förmår gripa in i var stund – bara vi låter kärleken från Jesus transformera om oss inifrån – omdana vår prestige till nyfikenhet, vår rädsla till öppenhet. Att vi söker med nyfikenhet och omsorg och inte minst eftersträvar proportioner, nyanser. Johannesevangelisten skriver i inledningen av sitt evangelium att Ordet, som fanns från begynnelsen, blev människa – Jesus Kristus. I kyrkan möter vi detta ord bland annat i förkunnelsen, bönen, sakramenten. Och vi ska snart fira nattvard. I nattvarden kommer Ordet oss till mötes på ett annat plan än förkunnelsen. Och i nattvarden finns även en dimension av gemenskapshandling. Jag tänker att för många i kyrkan inte minst igår – för den var fullsatt – så var det länge sen en del nattvarden. Men oavsett hur kort tid sen eller hur länge sedan försök att ha i åminnelse att Ordet längtar efter just Dig – vill ha med just dig att göra hur mycket ofärdigt och kanske knepigt som där än kan ha funnits och finns – du är kallad, vid namn och Han känner Dig utan och innan. Gud och hans eminens Jesus, som är vägen sanningen och livet. Det här erbjudandet är det vackraste som finns. Och det sträcks mot oss, varje generation och det är gratis. I Nåd. Låt oss be: Gud, Låt din helige ande vara verksam bland oss – och i oss. Och låt Din kärlek för sanning, ödmjukhet och ett levande broders- och systerskap vara vägledande för oss. I allt. Och låt insikten landa i oss att Jesus är vägen sanningen och livet. Amen |