Allt har sin tid
Detta är min sista blogg på Svenska kyrkans bloggportal. Den 6 januari avskedspredikar jag i Härnösands domkyrka. Tänker tillbaka på prästvigningen i Uppsala domkyrka 27 maj 1973 och alla åren jag fått verka i Kyrkans tjänst på olika platser. Inte minst de närmare 15 sista åren här i Härnösand kommer jag att minnas med tacksamhet och glädje. Nu börjar ett nytt skede i livet. Sedan jag blev kyrkoherde första gången har jag haft ansvar tillsammans med kyrkoråd och medarbetare för att allt ska fungera i ett pastorat/församling. Under alla dessa år har jag ständigt varit beredd att fatta nödvändiga beslut. Nu lämnar jag snart detta ansvar till andra.
När jag tittar i min kalender från och med januari är den nästan tom. Hittills har jag haft svårt att hitta luckor för det privata jag velat göra. Nu verkar finnas hur mycket tid som helst. Jag får göra andra prioriteringar i livet. Äntligen får jag mer tid för att tillsammans med Astrid, min hustru, besöka våra barnbarn i södra Sverige. Nu ska det rensas i förråd och på vinden. Vi fortsätter planeringen för flytten till Uppsala under hösten 2017. Jag tänker skaffa mig en morgonvana att ta en promenad. Hoppas jag lyckas. Faktiskt börjar jag känna att det finns ett liv som pensionär. Nu börjar en ny tid. Jag kommer att sakna många, arbetskamrater, förtroendevalda och församlingsbor. Men inser att jag även som pensionär har möjlighet att möta kära vänner ibland.
Jag får avsluta min tjänst med att leda gudstjänster i jul- och trettondagstid. Det känns stort att få predika om hur Gud kom till världen som en av oss, i litet barn, och som vår Frälsare. I min avskedspredikan ska jag predika om de Guds gåvor som betytt mycket för mig under mina prästår. Välkommen till domkyrkan den 6 januari! Du får också gärna fortsätta att följa mig på torfrylmarksblogg.wordpress.com