Påsken blev dramatisk i år också. Det känns lika fantastiskt varje år att uppleva det. På Skärtorsdagen så upplever vi den täta stämningen vid påskalammsmåltiden. Alla anar vad som ska hända och där finns en förrädare med. Mitt i allt spänningen instiftar Jesus den måltid som sedan dess varit centrum i Kyrkans gudstjänstfirande. Vi går igenom Långfredagens mörker och sorg, och här i Härnösand är det en lång tradition att trossamfunden gör en korsvandring genom staden för att minnas. Så kommer Påskdagen och vi får ta till oss det ofattbara, men så verkliga, att Kristus är uppstånden från de döda. Vi har haft mycket folk i domkyrkan under hela påskhelgen och det är roligt.
Uppståndelsen vill förmedla hopp. Det finns människor idag som är sjuka och arbetslösa. För domkyrkoförsamlingen kändes det naturligt att delta i solrosuppropet, som idag har hållits på många platser i landet. Det är en fortsättning på påskuppropet som vi samlades till förra året. De nya reglerna för sjukförsäkringen gör att många blir utförsäkrade. Deras ekonomiska situation blir svår, förutom detta att vara sjuk och/eller arbetslös, som är plågsamt nog. För mig känns det rätt att kyrkan finns med också i detta upprop och försöker påverka myndigheterna. Vår önskan är att ge utsatta och drabbade människor hopp och lyfta upp deras människovärde. Solrosens frö kan ge upphov till en blomma som kan bli upp till tre meter hög! Vi tror att vi tillsammans, med vårt upprop, kan påverka! Påskens under ger oss förhoppningsvis kraft och framtidstro.
Påsk och solrosupprop
Kommentarer
4 svar till ”Påsk och solrosupprop”
-
”Vi tror att vi kan påverka”.
Javisst men politiska beslut påverkas med politiska metoder. Det osar brännt,
när man försöker hävda att den ena politiska linjen är mera kristen än den and-
ra. Däremot bör den enskilde kristne arbeta för sin övertygelse också i politiska
frågor. Men då skall det vara med de politiska organisationer – LO-förbund eller
arbetsgivarorganisationer, eller politiska partier. Annat andas politiskt kyrkomygel.-
Vid mötet här i Härnösand sades tydligt att det inte var partipolitiskt. För några sedan prostesterade vi en påsk mot avvisningen av flyktingbarn. Då var det en socialdemokratisk regering. Enligt min uppfattning måste vi i kyrkan kunna reagera ocjh stå upp för orättfärdigheter, oberoende av vilket eller vilka partier som har regeringsmakten.
-
-
Men regeringen verkar inte bry sig om kyrkliga påstötningar.
Tvärtom verkar det (liksom med våra tidningar) som om man
då blir mera angelägen att visa sin självständighet. Låt oss
hoppas på förbättringar för sjukskrivna och arbetslösa, men
de kommer nog mera trots, än tack vare, kyrkliga protester. -
Utdrag från min artikel ”Jag ber för Sverige” på Sourze.se:
”Käre Gode Gud,
Jag ber för Sverige.
Jag ber för det Sverige som inte omfattas av den ”heliga” Alliansen.
Mina böner går till din Godhet att förbarma dig över:
Sjuka.
Arbetslösa.
Fattigpensionärer.
Ja, alla som förpassats ut i marginalen av Den Politiska Farliga Banalen.
Dessa människor behöver din hjälp O, Store Gud.
Låt dem få ta del av din kraft och din härlighet.
Ge dem styrka att klara av sin livsbana.
Ge dem ork att genomleva sin vardag.
Ge dem mod och tillit att möta Den Stora Svårigheten.
Att överleva den Massiva Sårigheten.
Jag ber dig Gud, att se till alla dessa minsta.
Tillvaron i Sverige idag är mycket hård.
Tag dem i din vård.
Ty de behöva omfattas av din allsmäktighet.
Låt dem få ana ditt himmelrike på jorden,
och allmänheten till kännedom att genomskåda Alliansen, med deras de ihåliga orden.
Din är makten och härligheten, i evighet.
Amen.Ja, kära läsare, vi får sätta till alla klutar för att kunna återupprätta det Sverige som ska resa sig ur sin sargade tillvaro. Protester höjs mot en illa förd politik och till dessa protester bör alla krafter samla sig. Denna bön borde bes i alla kyrkor runtom i landet, den borde bedjas i alla offentliga rum dit ord kan nå.
Jag har på sista tiden insett att min egen kamp har haft behov att tillföras ett andligt perspektiv för att kunna klara av att konfronteras alla de vidrigheter som numera omfattar sjuka och arbetslösa. Jag har behövt det, lika mycket som jag behövt en viss stillhet och kontemplation.”
Kommentera det här inlägget