Till innehåll på sidan
duromoll

Änglarna i Bastuträsk

Ända sedan jag bokade min hemresa har jag haft en förväntan över att komma till Bastuträsk. Resan upp gick över Umeå, men resan ner skulle gå över Bastuträsk. Jag tyckte redan när jag såg ortsnamnet att det vilade en förväntan över detta ställe. När vi var i Skellefteå hörde jag hur några ungdomar diskuterade just denna ort, och det var inte såå positivt. Det enda positiva var kaffeautomaten som spred en god kaffedoft i väntsalen. ”Jaja”, tänkte jag, ”vi får väl se”.

Hemresan var faktiskt lite väl skrämmande, det började redan på Kulturskolan där en taxi skulle hämta mig kl 18.45 (bussen gick kl 19 så jag tyckte jag hade gott om tid). Taxin kom inte förrän kl 18.52 och då var jag typ i upplösningstillstånd och hade ringt taxi-bolaget 2 gånger. Taxichauffören var något av det soligaste man kan tänka sig. Han var så snäll och lugnande och jag behövde minsann inte betala. Det tog 2 minuter att köra till bussen, så jag hann gott och väl.

20160106_214057

Stationshuset i Bastuträsk.

När vi kom fram till Bastuträsk så lät den elektroniska tavlan berätta att tåget var 1 timme och 10 minuter försenat. ”Oj, är det försenat!” Utbrast jag. En flicka bredvid log stort och sa: ”Ja, det är bara att ta det lugnt och ta en kopp te och vänta”. Jag tittade mig omkring och såg att en liten butik vägg-i-vägg var öppen, så jag gick in. Den var full av virkade sjalar, närproducerad honung, infrusna hjortron, armband och halsband från hantverkare i närheten samt en massa loppis-prylar. Inklämt bland alla grejer fanns en kyl och frys och en mikrovågs-ugn.

Jag gick ut och satte mig i väntsalen och började lösa korsord. Efter en stund var jag lite frusen eftersom det drog från fönstret, så jag gick in i lilla butiken och frågade om jag kunde köpa något att äta. Det gick så fint så, och damen reste sig upp och rotade fram en gluten-fri macka som hon tinade i mikron och bredde till mig med ost och skinka och gurka. Sen fick jag köpa en kopp te också. Jag gick ut till hennes make för att betala, han satt vid ett bord med vaxduk och han pratade med en man i soffan och en tjej i fåtöljen, just den tjej som log och sa att jag skulle ta en kopp te. När jag stod där vid bordet och hade betalat, 35 kr, så dröjde jag mig nog kvar, och då sa damen: ”Slå dig ner”. Jag fick sitta vid deras bord och äta, jag slapp gå ut i den lite svalare väntsalen. Jag tuggade varje tugga med den största omsorg och jag lyssnade på hur de diskuterade kylan; -27 i kröken där borta, men i dalen lite längre ner var det bara -25, samt hur de gick igenom de olika städerna, Göteborg, Landskrona, Stockholm, Skåne kontra Västerbotten, vilka som stod ut med ensligheten och vilka som fick lappsjuka, osv osv. Det var så trivsamt att sitta där, och när tåget närmade sig och vi gjorde oss klara för att sticka ut näsan i kylan så sa jag att de borde få medalj som satt där och var tillgängliga för oss arma resenärer som kände sig utkastade i kylan, åtminstone jag. Jag fick en så varm och glad blick av damen, och jag tror att hon precis förstod hur jag kände mig. Tydligen bor detta par på övervåningen till stationshuset, och verkar ivrigt för det personliga som de tycker bör finnas i varje väntsal.

Tänk, Bastuträsk överträffade alla mina förväntningar. Och för mig blev det väldigt tydligt just begreppet ”sitta vid någons bord och äta”. Jag har nog aldrig varit så glad över att få sitta vid någons bord och äta, som just den kvällen. Jag sög i mig all värme och godhet som detta par utstrålade. Egentligen vet jag inte varför jag var så värme-behövande, jag är omgiven av mycket godhet och mycket kärlek, men just den kvällen kände jag nog en stor oro. Jo, det gjorde jag. Jag var rädd att jag inte skulle komma hem i tid till vår resa som vi hade planerat. Jag kom hem i tid, det gick alldeles utmärkt. Dock blev det ingen resa eftersom vi missat skaffa visum. Men vad gör väl det, när man har fått träffa änglarna i Bastuträsk. Deras värme lever kvar i mitt hjärta. Tror att jag ska ta dit maken, också.

Från Jenny i Stockholm 2014

Undertecknad med make

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Kommentarer

2 svar till ”Änglarna i Bastuträsk”

  1. Profilbild för May-Brith Hägglund-Westermark
    May-Brith Hägglund-Westermark

    Tack för de värmande orden. Det känns VERKLIGEN BRA. Det mänskliga mötet, tycker vi är jätteviktigt. Ni är så välkomna. Kommer ni under sommartid kan vi ordna en guidad tur i Bastuträsk, skulle vi kunna visa det positiva Bastuträsk bl.a Bastuträsk kulturbyggnader.
    Även om vi är mycket på station så bor vi två kvarter bort. Övervåningen används till konferenser och kursverksamhet.

    1. Profilbild för duromoll
      duromoll

      Tack! Så roligt! 😀 Vilka bra idéer, det skulle vara jätteroligt!!! Vi återkommer!! Allt gott från Charlotta!!

Lämna ett svar

Uppge inga personuppgifter i kommentaren. Håll en god ton och skriv inget som kan upplevas kränkande.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.