Tvärs över Själland till begravning

Färden gick över land, över bro, över land, över bro, över land, över bro…

Det var en fantastiskt vacker resa. Det kändes som om vi körde från ö till ö till ö. När vi kom fram till lilla byn Nysted så kände jag igen mig. Vi var där för 6-7 år sen. Så underbart vacker liten by med trånga gränder och fiske-läge. Det var makens svåger som skulle begravas idag. Makens syster gick bort i november och begrovs när jag var bortrest med ungdomskören, så jag kunde inte var med. Nu var det alltså makens systers man som också gått bort. Det gick fort. Idag kändes det väldigt bra att jag kunde vara med.

Begravningen hölls i ett litet kapell. Så ljust och vackert. Begravningen var borgerlig, vilket var litet intressant ur min synvinkel. Vi sjöng ingenting alls utan enda musiken kom från en kontrabasist och en saxofonist, som även trakterade en taragot – vilket såg ut som en klarinett men är aningen längre och lite djupare. De spelade så ruskigt bra.

Efteråt var det bjudning på byns fiskerestaurang – smörrebröd såklart. Så himmelskt gott. Det intressanta i sammanhanget var att alla sorterna fanns på samma bricka, vilket innebar att faten såg hela tiden välfyllda ut… jag menar… här i Sverige tror jag att alla sorterna skulle sorterats så att på ett fat fanns alla med räkor, på nästa fanns de med flæske-steg… fläsk-stek… osv. Men här låg alltså allt i en salig röra.

Musikerna från begravningen följde med till restaurangen och spelade även där. Den avlidne Ole var jazzmusiker. Och arkitekt. Och konstnär. Begåvad människa.

Det var fantastiskt att sitta mitt i allt det danska och bara insupa atmosfären. På restaurangen fanns inte bara vi begravningsgäster utan stammisarna stod kvar vi bardisken med sin öl. Det kändes rustikt och gemytligt. Det var så längesen jag träffade makens familj så det var roligt att sitta där och iaktta och prata med allihop.

Framåt halv fem-tiden bar det hemåt igen och vår kaffetermos åkte fram till maken som inte skulle somna bakom ratten. Vi lyssnade i bilen på nya körlåtar som ska övas in. Det var roligt att lyssna tillsammans och öva och sjunga. Färden gick över land, över bro igen. Mörkret föll och efter ett par timmar var vi hemma. Min dotter kom hem till oss med vår hund och det var alldeles ljuvligt att få äta kvällsmat tillsammans.

Sen tog jag en låååång lång runda med hunden och maken skjutsade hem dottern.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.