På alla plan just nu är det uppföljning deluxe. Uppföljning är ett bra ord; det finns gammalt att relatera till, det finns nytt att navigera till. Det är roligt. Och ofta faller grejer på plats i processen, det ger … inte mervärde kanske, men det tillkommer ytterligare dimensioner. Fast det kanske är mervärde.
I höstas hade vi körinternat och drog upp nya riktlinjer i min vuxenkör. Dessa ska följas upp nu. Vi bestämde oss för att ha en 40-lista med sånger som alla bara ska kunna (dvs om man väcker dem mitt i natten ska de kunna sången). Denna ska tillämpas nu, tillsammans med alla nya låtar från till exempel vår gospelhelg i förrgår. Det är ett projekt som lär löpa över ett år, ungefär. Till våren har vi gått igenom hälften och till jul tror jag vi har tagit igenom alla… eller inte kanske. Jaja, det får visa sig. En annan detalj är närvaron i kören där alla enades om en 80-procentig närvaro. Efter en termin kan detta följas upp. Det blir spännande, och framför allt är det ett jättebra verktyg för mig att jobba efter.
I juniorkören följer vi också upp tidigare äventyr. Vi ska ha övernattning och då ska vi FORTSÄTTA se ”Sound of music”. Sist hann vi nämligen inte hela filmen utan vi kom till åskovädret ungefär, så vi ska fortsätta se den till slut. Det är barnen själv som påpekat detta, det är roligt.
Hemma följer jag upp också. Mina kära föräldrar lade alla sina foton i en stor låda. Sen har de legat där i 50 år. Mitt projekt att sätta dem i album började under jullovet och jag har kommit till år 2003. Jag tror jag har köpt in 10 album, eller så. Fotona kring 2000-talet är stora och långa, det behövs breda album till dessa. De är dessutom datum-noterade så jag blev glad och tyckte det skulle ju vara enkelt att sätta dem i rätt ordning, så jag började i stor stil. Dessutom har varje foto-kuvert en sida med små små bilder på alla fotona, och när jag kollade där såg jag att bilderna stämde inte. !!! Det var fel foton i kuvertet i förhållande till pyttebilderna. Då gav jag upp och började bara sätta in bilderna för att få det klart.
Gamla foto-kuvert!
Men i alla fall – det jag upptäckt i takt med att bilderna kommit in i album – är att min pappa bryr sig inte överhuvudtaget om att ha bilderna i album. Han har tittat i varje album jag kommit med, och han har tyckt det varit nöjsamt, men sen vill han inte ha dem. Däremot har jag insett hur bra JAG har mått av att titta på alla bilderna från när jag var ett halvår, 5 o 7 o 10 år gammal. Jag har fått en hel massa grejer på plats i mitt tänk. Det har stärkt lilla Lotta att se alla gamla släktingar och vänner och miljöer och minnena av känslan på just den platsen. Det har varit helt fantastiskt. Det är roligt när man… jag ser saker i större perspektiv.
Idag är det måndag och det blir en dag med att fixa inför stämrep ikväll. Vi har stämrep hela veckan. Nya och gamla sånger ska dammas av och övas in. Roligt!! Dessutom ska jag följa upp helgen där vi fick lära oss nya sånger och dessa tänkte jag också notera och sätta på plats. Ett sätt att bearbeta och bli klar med helgen.
”Må din väg gå dig tillmötes…”
Kommentera det här inlägget