Glimtar av guld.
Veckans glimtar får idag bli med hjälp av foton:
I veckan uppenbarade sig en helt fantastisk tavla på väggen inne i församlingssalen. Det var solen som skapade med hjälp av blomman i fönstret. Det blev så vackert.
Sen blev jag bara lite extra glad av att se mina hjärtan på strumporna, de stack upp över skoskaften. Det är så skönt att inte alltid vara begravningsklädd, utan att kunna låta mina röda strumpor med hjärtan få lysa.
I torsdags blev jag alldeles fantastiskt glad när jag kom in i kyrkan och alla körstolarna stod på plats (ja, vi måste möblera om inför varje körövning, eftersom vi pga platsbrist har körövningarna i kyrkan). En av mina körtjejer var i god tid och satte fram stolarna och hann dessutom in till ungdomsgruppen och få tårta och te.
Nästan varje dag äter jag lunch med min käre make. Han kommer och hämtar mig. Eftersom det ofta blir sena kvällar är det väldigt bra att komma iväg från jobbet på dagen. Just i fredags stod jag vid klockstapeln och väntade.
Nästa glimt var när jag i torsdags hade en liten tanke om hur budskapet i en sång skulle kunna fördjupas. Min tanke fångades upp av kören och utvecklades så det blev ännu lite mer än jag tänkt. Då är det fantastiskt roligt, en tanke föder något annat och vips är processen igång.
De sista månaderna har dessa orden: ”lita till processen”, hjälpt mig. Jag har en tendens att oroa mig, men just när jag hör dessa orden: ”lita till processen”, då kan jag slappna av. Det är bra.
Nu ska jag ut i solen igen.
Kommentera det här inlägget