Det började tidigt i morse med att jag gav mig iväg, glad och nöjd med nystruken klänning, hela strumpbyxor samt dagens två mellanmål bestående av två äpplen och två mackor med jordnötssmör!

I S:t Nicolai kyrka hade vi fint besök av Simrishamns Orkesterförening som spelade till psalmerna och dessutom Folklig vals av Lille Bror Söderlund samt en flöjt-trio av Berlioz. Vackert och festligt! Efter gudstjänsten blev jag kontaktad av en av besökarna som visade sig vara en kollega till mig från längre upp i landet. Vi språkades vid en bra stund, riktigt roligt!

Efter högmässan gick jag till pizzerian tvärs över torget och beställde en ”Husets sallad”. En stund senare klev kollegan-från-uppåt-landet in och beställde en pizza och så kunde vi fortsätta språkas vid. Riktigt roligt igen. Helt plötsligt hittade vi en hel del gemensamma bekanta!

Sen gick färden till Rörum och gudstjänst i deras fantastiskt fina kyrka. Jag var i valet och kvalet kring vad jag skulle spela. Ville egentligen spela orgel, men det kändes lite ensamt att sitta där uppe. Jag kollade på både orgel-musik och pianomusik för säkerhets skull. Till slut kom dagens församling och jag pratade med dem och förhörde mig om vad de gillade bäst. Alla svarade samfällt: orgel! Vi pratade en bra stund kring det ena eller det andra och de menade att har de nu gett sig iväg hemifrån så ville de gärna ha den långa versionen! Alltså tog jag HELA ”Den blomstertid” och fem verser på ”I denna ljuva sommartid” och inte tre som vi tänkt från början.

Detta gav mig en otrolig hjälp på vägen. Jag hade nämligen tänkt spela ”Aria Sebaldina” av Pachelbel, ett stycke bestående av många olika satser med olika registreringar. Varje sats hade dessutom dubbla repriser så det är ett rejält stycke musik tidsmässigt sett. Nu fick jag verkligen hjälp att själv våga vila i musiken och verkligen ta ALLA repriser. Jag visste att de bara satt och njöt och inte ville iväg. Vilken glädje!!! Som jag längtat efter detta!!! Det infann sig en ro i min kropp och jag kunde helt ge mig hän åt musiken. Oj, vad jag ska bära detta med mig! Som 17-åring var det i orgelspelet jag fann min enorma övnings-glädje och den finns där än!

Sen for jag iväg till Tomelilla och träff med mina präster i Tomelilla församlingshem. Vi skulle på prästvignings-mottagning. Så festligt och trevligt och fint ordnat! Vi bjöds på jättegod smörgåstårta och supersmaskig tårta med lite kaffe till efterrätt! En riktig solskens-fest! Dessutom träffade vi många vänner bland alla präster och musiker som var där.

Som grädde på moset så ska maken och jag snart iväg till gymmet och sätta sprätt på alla tårta. Tack ske pris för detta.

Imorgon ska jag öva orgel igen och jag längtar redan. Orgelglädjen i Rörum ska jag minnas länge.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag!