Tankarna bara kör runt, runt
Idag har jag gjort följande: Handlat med maken i Malmö; mat, blommor, penslar/olja till utemöbler – sen dessutom skickat statistik till expeditionen, fyllt i min reseräkning, min tjänstgöringsrapport (vilket jag glömt göra innan jag lämnade min arbetsplats i fredags), samt skrivit ner texten till skolans låt inför skolavslutningen… SKOLAVSLUTNING?!?! Ja, jag bryter semestern och åker till skolan och spelar till deras sånger. VARFÖR I HELA FRIDENS DAR GÖR JAG DET? Jo, för först tänkte jag att om jag åker dit och kollar hur de tänkt sig så kan jag sen upplysa min kollega om detta så kan han ta skolavslutningen – men efter fyra besök på skolan med olika klasser, lärare samt deras musiklärare som ledde en stund där jag bara spelade och han höll i alla låtar – efter detta insåg jag att jag inte vill utsätta min kollega för detta. Alla lärare och barn är jätte-rara och sjunger fint och har alla goda viljor i världen, men det är inte många noter jag fått, utan bara texter till diverse olika låtar, och då tror jag faktiskt att alla lärare har gjort vad de kunnat för att hjälpa mig. Det är liksom en annan verklighet, väldigt mycket hämtas från Youtube och de har en alldeles egen sång som de bara sjunger efter YouTube och därför har jag lyssnat idag och skrivit ner texten. Och om jag ska sätta in min kollega i allt detta så måste jag göra värsta skriv-jobbet och det varken vill eller ids jag göra. Då är det mycket enklare att själv åka dig och spela. Plus att jag gillar skolkontakten och därför prioriterar jag det.
Nä, det går inte så bra att fira semester. Samtidigt går det rätt så bra. Jag mår bra av att göra alla dessa grejer. Jag har massor med noter med mig som jag måste förbereda inför konserter i juli. Jag älskar att öva, jag mår bäst då. Alla noter ligger till vänster om notställs-lampan, sen flyttar jag dem till höger efter hand som jag övat, och sen börjar jag om igen. Jag har metronomen ständigt närvarande, så himla roligt.
Samtidigt mår jag så otroligt bra av att dyka ner på golvet och torka lister och skrubba bort alla hund-skaknings-fläckar. Det är bara den lilla fläcken som gäller för stunden och där nere på golvet är jag ifred med alla tankar och min lilla balja med grön-såpa. Och trots att jag gnäller så mår jag bra att att rensa ogräs på plattor, borsta huset fritt från spindelnät, putsa fönster… måste du använda semestern till det då? Har du inte tid att göra allt sånt under terminen? Nä. Av någon anledning har jag varit så trött i vår. Trött, trött, trött. Jag bara sover så fort jag får en chans. Min egen teori är att kroppen fortfarande läker sig efter alla armbrott, höftoperationer och menisk-skador. I alla sjukskrivningar så gick jag liksom in i mig själv och behövde sova massor för att läka och det sitter kvar…. eller så är jag bara för gammal för att jobba så mycket som jag gör. Jag vet absolut att jag inte är 25 år längre. Men får jag bara sova så mår jag bra en stund igen.
Då har jag bara nattens sömn att få ordning på. Uret är 02.31, så jag lär nog somna om efter frukosten. Jag hoppas att jag orkar ge mig ut med mina stavar när gryningen kommer, det är som vackrast då… men just nu är tröskeln JÄTTEHÖG till att ge sig iväg med stavarna. Aja, förr eller senare lär jag komma iväg.
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.
Kommentera det här inlägget