Idag gick vi upp tidigt, var på alerten för att komma i tid till skolavslutningen. Där var fullt med bilar på parkeringen redan kvart i åtta, och föräldrarna satt i bänkarna. Jag fick ett program av rektorn och satte mig beredd vid pianot. Min präst var också på plats och vi konfererade lite om semester och juli då vi åter är i tjänst igen.
Cirka kvart över åtta kom alla barnen intraskande i kyrkan, de hade gått från skolan. De tog plats i bänkarna och så började allting. Två flickor var ”kom-fram-och-säg” och vid varje sång gick alla barnen fram och ställde sig i koret och lärarna satte sig framför och var text-sufflörer. Jag hade lärarna i min blickpunkt och det var så roligt att se hur de väntade in mina intron – glada ögon som mötte mina – och sen fick igång sina barn när jag var klar. Allt detta gick så bra just för att jag varit på skolan fyra gånger och övat med dem – vårt tysta samarbete! Så himla roligt!!
Allting gick superbra utom sista sången som alla skulle sjunga som utgångssång – ”Guld och gröna skogar” – där jag fick för mig att lägga in ett mellanspel enligt originalet, men det hade vi ju inte övat. Tokigt. Jag fick igång alla igen och sen gick det utan missöden. En väldigt fin och väl-regisserad skolavslutning Lite spännande var det med skolsången som de själv hittat på, vi hade bara övat till You-tube och nu inför skolavslutningen hade jag skrivit ner texten (som de sjöng till YMCA-låten) och när texten var slut dansade de lite grann och sen kunde jag avsluta.
När alla lämnat kyrkan stannade jag kvar en timme och övade orgel, så roligt. Jag ska ha konsert om en månad så jag passade på att göra lite nytta. Maken kom och vi körde hemåt. Vi stannade i Ystad och åt lunch, sushi-buffé, och sen somnade jag som en sten när vi kom hem. Resten av dagen har ägnats åt att olja in utemöblerna (vilka blev högtrycks-tvättade igår). Återigen var det det tysta samarbetet, och nu tillsammans med maken. Stolarna ställdes upp på bordet och vi jobbade sida vid sida, ibland pratade vi och ibland inte. Rätt så mycket inte alls, det var en så trivsam arbetsgemenskap.
Men det var en otroligt trivsam känsla idag, att komma till skolavslutningen och känna sig så väl-repeterad. Jag har verkligen gjort min läxa, övat sångerna hemma flera gånger – ibland kan jag tänka: ”Aja, men de låtarna kan jag ju”, och det kan jag, men i skarpt läge är det så viktigt att vara förberedd till tänderna och ha marginalerna på sin sida. Sångerna som barnen sjöng själva gick jättebra och det var viktigast.
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.
Kommentera det här inlägget