Kvinnan var mycket sjuk och utgången var oviss. I rummet fanns en
Kristusikon. På natten då hon låg vaken vände hon sig mot ikonen.
Hon bad inte, men hon inhalerade frid.
Tänk om det är sant att Guds frid övergår allt förstånd. Då kan vi för en
stund släppa förståndet och koncentrera oss på att ta emot friden.
”Vardagshelgon” heter en bok, som jag just läst. Den handlar om den
ryska kyrkan i Sovjetunionen. Kyrkan skulle då så långt det var möjligt oskadliggöras och man stängde kyrkor och kloster. Papperslösa munkar levde dolda i otillgängliga trakter och fick hjälp av vissa i lokalbefolkningen.
Vad läsningen av den boken lärt mig är att lita på Guds handlande.
Ta emot frid och lämna resten till Guds handlande. Ingen dum kombination.
Definitivt värt att testa!
Vardagshelgon av Arkimandrit Tichon. Artos och Norma Förlag.
Kommentera det här inlägget