Jag minns någon, som trodde att Gud glömt honom, och han inte skulle komma till himmelen.
Där Herren själv bor.
En tid därefter, det är jag säker på, kom han till sist till himmelen!
I himmelen, i himmelen, där Herren Gud själv bor,
hur härlig bliver sällheten, hur outsäligt stor!
I vår psalmbok står den på 169, med många verser
nr 6
I himmelen, i himmelen själv alla väsens Far med Sonen och Hugsvalaren
en evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där, då himlaskaran offer bär
för Herren Sebaot.
Kommentera det här inlägget