2017 är det 500 år sen Martin Luther spikade upp sina berömda teser på Wittenbergs kyrkport. Är det då inte dags att låta den gamle vila i frid? Men han tycks tilldra sig allt större intresse. Utöver den luthergrupp med olika forskare i Sverige som sedan ett par år arbetar med att studera luthersk teologi och etik i en postkristen tid vill nu en abetsgrupp bestående av feministiska forskare från Norge, Danmark, Finland, Island och Sverige ge sig i kast med Luther. För att granska och låta sig utmanas.
Man talar ibland om det dolda kulturarvet. Där ingår Martin Luther i alla de nordiska länderna. Kan det ha haft någon betydelse för att dessa länder är kända för jämställdhet över hela världen? Möjligen. I alla dessa länder fick alla som en följd av reformationen lära sig läsa och skriva hjälpligt, både flickor och pojkar, hög och låg. Att det vardagliga arbetet uppvärderades och sågs som en gudstjänst likaså.
Men det är inte bara Luther som ingår i det dolda kulturarvet. Melanchton och Kalvin kan ha påverkat än mer av vad som kom att uppfattas om lutherskt. Det är ytterligare en anledning att ge sig i kast med Luther direkt. Inte för att köpa allt han sa eller skrev, men för att ta spjärn och bearbeta den egna traditionen. Luther är som en stor resonanslåda som man inte kan strunta i om man vill förstå de nordiska samhällena och hur debatten förs. Gustaf Wingren, som hade fyllt 100 år om han levat, publicerade 1970 en liten bok med ett antal essärer och föredrag han hållit i olika länder. Den är fortfarande väl värd att läsa. Dessutom lättläst. Men titeln är det bästa: LUTHER FRIGIVEN. Ska bli spännande att se vad de nordiska kvinnorna släpper loss….
Kommentera det här inlägget