Kan man vara säker på att det där med klimatförändringar faktiskt stämmer? Måste man inte väga de olika sidorna emot varandra? I dagens DN så finns en artikel som visar på att vi inte riktigt kan väga de olika ståndpunkterna som jämbördiga i klimatforskningen när 98% av forskarna är överens om att människan håller på att förändra klimatet. Men det finns något hotfullt i att ta bort skygg-lapparna från vårt bekväma perspektiv och inse att vi behöver en förändring av det mer omfattande slaget. En transformering som innebär mer än ett förändring i marginalen.
Men när man väl inser allvaret i situationen, vilket i sig tycks vara ett nästan oöverstigligt hinder, så tornar ett nytt problemkomplex upp sig; Hotet eller möjligheten? Allvaret är självklart men hoppet och möjligheten får ibland stå i bakgrunden. Utan insikt om vad som är på spel finns ingen insikt om nödvändigheten till förändring men utan hopp och möjligheter blir allt bara dystopier och handlingsförlamning .
Vi som bär en tro av något slag har en uppgift att både se allvaret och levandegöra hoppet om att en annan värld är möjlig. Idag är det viktigare än nånsin att väcka vår omgivning i det trygga Europa och vakna upp för att se de hot som vårt sätt att utnyttja jordens resurser utgör för de fattiga i världen idag och för våra barns möjligheter i en nära framtid. Men det handlar om ett uppvaknande till möjligheter att förändra till en hållbarare och rättvisare värld. Det är den nya världen vi drömmer om och handlar för att den ska bli verklig. Av längtan och inte av rädsla. Det är inte drömmeri, det är inte dystopi. Det är samma längtan som vi ger uttryck för då vi bryter brödet i mässan och säger ” Så är vi fastän många en enda kropp ty alla för vi del av samma bröd” Vi längtar efter rättvisa, att dela och ett gott liv i den skapelse som i skapelseberättelsen fastslås om något mycket gott.
Vi har en viktig uppgift som trosgemenskaper att bidra med hopp och tro. Ett hopp som känner till allvaret ryms i många av bibelns berättelser och något för oss att bära vidare. Men invänder nån; -Var inte en sån romantiker! Vakna upp till verkligheten! Men det är just det jag försöker vara; En vaken romantiker med vidöppna sinnen för vad som faktiskt sker. Men driven av hopp och kärlek till det liv vi alla fått som gåva.
Kommentera det här inlägget