Du bor i en demokrati. Det kanske inte är något du tänker på så ofta, utan precis som luften vi andas så finns den bara där. Men i själva verket påverkar demokratin våra liv, varje dag, året runt. Att ta tillvara den demokratiska rättigheten att rösta innebär att du är med och påverkar din omgivning. Det gäller självfallet i valet till riksdag, region och kommun, men för dig som är medlem i Svenska kyrkan är kyrkovalet också betydelsefullt. 

Vad handlar kyrkovalet om? Hur berör det dig? Och vad är det du röstar om egentligen? Här förklarar Agne Arnesson, som är förtroendevald i Floby pastorat men också på stifts- och riksnivå, vad kyrkovalet innebär och hur kyrkans demokrati fungerar.

Kyrkoavgiften och demokratin

Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en medlemsavgift, också kallad kyrkoavgift. Att rösta innebär att du är med och påverkar vilka verksamheter som ska finnas lokalt och hur kyrkoavgiften ska fördelas. Denna avgift beslutas i den lokala församlingen/pastoratet och finansierar de lokala verksamheterna. En liten del av kyrkoavgiften går vidare till Svenska kyrkan på stiftet och nationell nivå. Men förväxla inte kyrkoavgiften med begravningsavgiften. Den senare är inte kopplad till medlemskap i kyrkan utan måste betalas av alla som är folkbokförda i Sverige.

– Det är naturligt att rösta för den som redan är engagerad, förklarar Agne. Men vi har också väldigt många stödmedlemmar. Jag tror att man är medlem för att man har en personlig tro, att man tycker att kyrkans arbete är viktigt, att man tycker om verksamheterna eller för att man gillar kultur och traditioner. Kanske är det svårt att veta vad olika nomineringsrupper står för. Då är det ju himla bra med personval. På en liten ort så är ju chansen stor att man känner den man röstar på. Rösta på någon du har förtroende för!

De kandidater som blir förtroendevalda får ett förtroende av dig som väljare att vara delaktiga, ta ansvar och utveckla helheten i Svenska kyrkan. Nomineringsgrupper och kandidater ansvarar för sin egen kommunikation med väljarna. Är du intresserad av vad de har för program och åsikter och vad de vill genomföra, kan du kontakta dem direkt. De lokala grupperna i Floby pastorat presenteras på sidorna 18-19. Stift och valnämnder kan ge dig information om vilka nomineringsgrupper och kandidater som ställer upp i din valkrets. Du som fyllt 16 år och som är medlem i Svenska kyrkan kan rösta i kyrkovalet.

– Det är viktigt att vi har en demokratisk kyrka. Men det är dyrt att arrangera val, menar Agne. Det kanske går att minska kostnaderna kring valet,  till exempel genom andra sätt att rösta på än att stoppa en lapp i en låda nu när det finns mobilt bank-ID.

Val på tre nivåer

I kyrkovalet väljs kandidater för kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, vilka motsvarar nationell, regional och lokal nivå.

Till kyrkomötet väljs ledamöter från hela landet. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ som träffas två gånger varje höst. Här fattas beslut om frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Kyrkomötet sammanträder två gånger varje år. Vid det första tillfället arbetar ledamöterna i åtta utskott med olika inriktningar som till exempel gudstjänst och ekonomi. Utskotten har till uppgift att förbereda inkomna förslag. Vid det andra tillfället träffas alla ledamöter för att diskutera förslagen innan kyrkomötet beslutar om dem. Det är sedan kyrkostyrelsen, kyrkomötets verkställande organ, som ansvarar för att genomföra det kyrkomötet beslutar.

Till stiftsfullmäktige väljs ledamöter från det egna stiftet. Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift, som har till uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Det kan handla om att stötta församlingarnas arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor eller ge bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst. Det är sedan stiftsstyrelsen, under ledning av
biskopen, som ansvarar för att genomföra det stiftsfullmäktige beslutar.

Till kyrkofullmäktige väljs ledamöter från det egna pastoratet. Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission. Till gudstjänster hör också dop, vigslar och begravningar. Undervisning vänder sig till både barn och vuxna som är nyfikna på kristen tro eller som vill fördjupa sin tro. Diakoni handlar om att möta människor, i kris eller sorg, i behov av stöd eller med att bryta ensamhet. 

Politiska partier och kyrkan

Svenska kyrkan var länge en statskyrka. Under denna period var det samma politiska partier som ställde upp både i riksdagsvalet och i kyrkovalet. Sedan Svenska kyrkan och staten skildes år 2000 har den politiska närvaron minskat i kyrkovalet och ersatts av nomineringsgrupper som i huvudsak orienterar sig efter kyrkliga frågor. Några av nomineringsgrupperna har fortfarande kopplingar till de allmänpolitiska partierna. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna är de tre riksdagspartier som i nuläget finns representerade i kyrkomötet. Sedan finns det nomineringsgrupper med lösare kopplingar till partierna, så som Kristdemokrater i Svenska kyrkan eller Vänstern i Svenska kyrkan. I de senare fallen är det inte de faktiska partierna som kandiderar, men kandidaterna är engagerade i respektive parti. Utöver nomineringsgrupperna finns en rad olika partipolitiskt obundna nomineringsgrupper. Frågan om de politiska partiernas förhållande till kyrkan är föremål för debatt, inte minst nu inför kyrkovalet.

– Det är egentligen inte så konstigt att det finns en koppling till partierna, säger Agne som själv kandiderar för Centerpartiet till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Partierna är folkrörelser i grunden. Många av partiets medlemmar är engagerade i kyrkan privat och man tycker att det är viktigt att bevara en demokratisk öppen folkkyrka. Den lokala nivån och stiftsnivån har inget med politik att göra, här märker man inte vem som tillhör vad. Det är först på kyrkomötet som de politiska ideologierna blir synliga.

Kyrkoråd och församlingsråd

Val av kyrkoråd och församlingsråd görs inte i kyrkovalet men i direkt anslutning till det. Det är kyrkofullmäktige som utser ledamöter och ersättare till dessa råd. Kyrkorådet är pastoratets styrelse och här sitter kyrkoherden med. Församlingsrådens medlemmar utses genom öppna nomineringsmöten i varje församling, och sedan är det kyrkofullmäktige som beslutar om tillsättningen. 

Församlingsråden har tillsammans med kyrkoherden ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Som förtroendevald i församlingsrådet representerar man församlingsmedlemmarna. Man samarbetar med de anställda i pastoratet och är med och bestämmer, påverkar och ger idéer till arbetet i församlingen. Om du är intresserad av att engagera dig lokalt i ditt församlingsråd under de kommande fyra åren så finns denna möjlighet under hösten – håll utkik efter nomineringsstämman i just din församling!

Val av biskop

Val av biskop görs inte i kyrkovalet utan genom ett specifikt biskopsval var tionde år. Till denna post är det personer med vigningstjänst (präster och diakoner) samt utsedda elektorer (förtroendevalda) inom det aktuella stiftet som har mandat att rösta. Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen och ansvarar för ledning och tillsyn inom sitt stift.

Viktiga frågor just nu

Inom Svenska kyrkan diskuteras ett stort antal frågor. Det kan handla om planerna på att uppdatera psalmboken, om kyrkans satsningar på klimatet eller om vilka byggnader kyrkan ska äga i framtiden. Agne menar att några särskilt viktiga frågor just nu är gemensamma system och återhämtning efter pandemin. 

– Den stora frågan nationellt och regionalt är hur Svenska kyrkan ska arbeta med gemensam administration och gemensamma tjänster och system. Det ger på ett sätt bättre säkerhet och gör verksamheten mindre sårbar, men det råder delade meningar. De som värnar om pastoratets självbestämmanderätt är rädda för att den på sikt ska gå förlorad om man tvingas till allt fler gemensamma lösningar. 

– Lokalt är det en spännande utmaning hur vi ska använda och förvalta pastoratets många kyrkor.

– Lokalt är det en spännande utmaning hur vi ska använda och förvalta pastoratets många kyrkor. Men störst av allt är nog frågan och arbetet med att komma igång och öppna upp all verksamhet efter pandemin. Vi måste få igång barn- och ungdomsverksamheten igen. Här lägger vi grunden till ett ungt engagemang. Men om vi vill ha unga som engagerar sig i kyrkan så måste det finnas något att engagera sig i. Här har vi en utmaning. Det gäller att ta vara på människors intresse. Vi är generellt sett duktiga på att skriva utförliga planer men det behöver inte vara så svårt. Vi behöver bara komma överens om vad vi vill göra och sedan prioritera. Och så behöver vi ha rätt anställda förstås, avslutar Agne.

……………………………..

Texten publicerades första gången i Insikten nummer 3 2021.

Läs mer om kyrkovalet i Floby pastorat här: www.svenskakyrkan.se/floby/kyrkoval