Änglar, krubbor och förebilder

Vilka tankar och minnen väcker texten om Jesusbarnet som föds i stallet? Här berättar tre personer om sin relation till julevangeliet.


Foto: Svenska kyrkan/IKON

Barnens bibel blev starten

Thea Westermark, ordförande i
Svenska Kyrkans Unga i Floby pastorat

– Julevangeliet var en av mina första introduktioner till Bibeln. Vi var inte särskilt kyrkliga när jag växte upp men jag hade en Barnens bibel hemma. Jag tyckte att den hade ett väldigt intressant omslag och jag var nyfiken på att själv se vad Bibeln faktiskt sa, jag hade ju bara hört vad andra sagt att den handlade om. Så inför en jul bestämde jag mig att på julafton skulle jag läsa hela kapitlet om julen och Jesu födelse. Kapitlet var inte så långt men jag minns hur jag satt i soffan innan Kalle Anka och läste det. Vad jag tyckte om texten kommer jag inte riktigt ihåg, men den måste varit intressant för jag bestämde mig sen för att läsa hela min Barnens bibel. Och julevangeliet förknippar jag sen dess med julkänslan jag kände den julaftonen.

Min favoritdel av julevangeliet är när herdarna möter Josef och Maria. Jag tycker att det är ett fint exempel på hur tro och personer kan föra samman människor som kanske annars inte hade träffats. Det är också en fin del i hur de olika människorna träffas, fast de är främlingar för varandra, utan någon konflikt. Istället lyssnar de på varandra och förenas i sin tro. 

Maria är min favoritperson i julevangeliet. Jag känner inte igen mig så mycket i henne men jag tycker att hon är stark som person. Det är starkt av henne att göra den resan till Betlehem höggravid och sen föda sitt barn utan större hjälp, något som måste vara skräckinjagande bara i sig och än mer om man måste göra det nästan själv i ett stall. 

Krubbor känns i hjärtat

Britt Åkesdotter,
kyrkvärd i Hällestad kyrka

– Mina största minnen när det gäller julevangeliet är från mina år i söndagsskolan, där vi både läste, spelade teater om julevangeliet och byggde upp stallet med alla figurer. Det var lika roligt som underbart varje år. Det känns fortfarande i hjärtat när man ser de uppbyggda krubborna i en del kyrkor och på andra platser.

Det är en fin stund när Josef och Maria når fram till Betlehem efter en lång och säkert strapatsfylld färd. De var uttröttade och sökte rum att finna vila i, och ingen plats på härbärgen. I stallet fann de en torr och varm plats. Även rofylld när man hör djurens tuggande och deras övriga rörelser. Det är inte alltid de finaste viloplatserna som är de bästa. Närheten med sina närmaste är viktigt och Josef är ett stort stöd.

Jag tycker om Josef. Han står vid sin älskade Marias sida i vått och torrt, även om han egentligen inte är fadern till det barn hon väntar. Han stöttar och hjälper henne och barnet. Han ser till att de får ett ställe att vila på. Han måste varit en fin man.

Jag vill gärna se mig som en person som finns till hands för mina nära och kära när de hamnar i svårigheter. Hjälper även till med andra möjligheter när jag kan. Så jag är en stor beundrare av Josef men mina favoriter är dock herdarna. 

De sitter ute vid en eld i mörkret och vaktar sina får. Kanske ej det högst stående yrket på den tiden men ändock så viktiga. De tar till sig änglarnas budskap näst intill direkt och ger sig av för att hylla barnet.

Änglabesök ger ledning

Noomi Ragnarsson,
kyrkvärd i Åsarps kyrka

– Som liten berörde julevangeliet mig djupt. Jag förknippar julevangeliet med änglar. Det framgår tydligt att personerna i julevangeliet blir besökta av änglar och får tydliga besked vad som kommer att ske med dem – allt för att profetian om Jesus, konungen som ska komma och rädda världen, ska uppfyllas.

Jag stannar upp i första kapitlet i Lukas evangelium. Där läser jag om prästen Sakarias och hans hustru Elisabet, som hade uppnått hög ålder och var ofruktsam vilket var en stor sorg för dem. Sakarias gjorde tjänst i templet då en ängel uppenbarade sig för honom. Ängeln säger att Elisabet skall bli havande och föda en son. Hans namn skall vara Johannes. Sakarias tvivlar och förblir därför stum, till dess pojken är född. När Sakarias säger till släkt och grannar att sonens namn är Johannes får han tillbaka talförmågan. Att vara präst och stum i nio månader är en lång tid.

Gud hade utsett Maria till mor för Guds son, Jesus. Maria blev helt förklarligt mycket rädd. Men hon svarar ängeln ”Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du sagt”. Josef ville skiljas när han förstod hur det var fatt med Maria. Han ville inte vanära henne. Då besöks han i en dröm av en ängel som uppmuntrar honom att ta Maria till hustru. Ängeln säger också till Josef att ge pojken namnet Jesus.  

Josef får åter änglabesök i en dröm. Han får veta att han ska ta med sig Maria och Jesus och fly till Egypten, för att undkomma Herodes som letade efter dem. Änglabesöken var Guds budbärare och räddade bland annat den lilla familjen. Jag undrar om familjen, när detta hände, förstod vad detta var början på. Att det var ett speciellt barn stod ju klart. Ängeln Gabriel sa att Jesus skulle bli stor och kallas Guds son, konung över Jakobs hus till evig tid och världens Frälsare.

……………………………………..

Texten publicerades första gången i Insikten nummer 5 2021.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *