En månad av goda tolkningar – Dag 21
Allt har sin tid,
Predikaren 3:1-8
det finns en tid för allt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråta, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred.
Det var länge sedan jag tröstade mig med orden “Allt har sin tid”. Under några år var det de orden jag bar närmast hjärtat. För att trösta. För att fortsätta hoppas.
Sedan gjorde tiden det som tiden gör; läkte såren och fick livet att gå vidare.
Och ikväll på ett dansgolv, mitt emellan omfamning och delad lycka kom orden till mig igen men nu med en djupare förståelse för meningen de bär på. Allt har sin tid. Och den andra tiden är nu.
Tack för påminnelsen.