Predikan midsommardagen Skapelsen – brödundret
Har ni varit med om ett brödunder? Det har jag varit. Många gånger. senast igår faktiskt, då vi firade midsommar. Vi skulle fira någonstans mellan 3 och 6 personer, det varierade lite under veckan. Men jag tänkte att vi klarar oss med lagom mycket med mat! Men så kom gästen med tre lådor fina jordgubbar och så blev det som vanligt alldeles för mycket mat – och hade räckt till fem personer till. så brukar det vara på högtider och och kalas hos oss. Min morfar sa alltid: ”kom fattigdom och träng dig in!” när han såg matbordet. Han växte upp mycket fattig, så att han gick hungrig ofta. det präglade honom hela livet. med det uttrycket tror jag han menade både att Fattigdomen, som livs omständighet nästan lika mytisk som Döden eller Liemannen, kunde försöka tränga sig in och försöka förstöra livet för vår familj – då skulle vi bjuda hårt motstånd vid julbordet och den skulle aldrig mer få sätta klorna i hans familj. Men också – att den som levde i fattigdom, kunde få komma in, trängas med oss andra vid bordet. Och bli mätt. Lite som jultraditionen om att ställa en extra stol vid bordet, om ni hört om den. Att ställa fram en extra stol för främlingen som kommer förbi, för den hungrige, för den objudne gästen, för den ensamma. Så att den som kommer, känner sig välkommen och önskad.
När Jesus mättar många människor med bröd och fisk, skapas en berättelse med flera plan av budskap och uppmaning.
Att Jesus gör under och därmed visar att han verkligen är Gud själv nedstigning till jorden i människogestalt – får man säga är tyngsta möjliga teologiska vinkel! Undret visar att han är Jesus Kristus. Halleluja för det.
men det är också berättelsen om hur Jesus tar det lilla vi kan komma med och välsignar så att det räcker till och blir storslaget. Det handlar om kallelse och delande, om att inte vara blyg och tänka ”inte har väl jag så mycket att bidra med?” Nä, poängen är att det är bra att det är så och att vi vet om det! För då blir det tydligt hur mycket Guds välsignelse betyder! Den motsvarar den ibland väldigt långa sträckan mellan det lilla jag tror att jag bidrar med och den stora effekten då jag ställer mig till förfogande för gudsrikets utbredande.
Men berättelsen om brödundret säger oss också att det spelar roll att vi människor delar med oss och hjälper till! Det hade ju varit coolt om Jesus pekade med handen och ner från himlen sänkte sig bord, dukade ungefär som till nobelfesten?! Som dignande av färsk frukt, nystekt kyckling och gräddbakelser! Sånt kan man ju om man är Gud menar jag? Men nästan inga av undren i bibeln är såna där hockus pockus grejer. Det är alltid mer nära och vardagligt, mer mänskligt och samtidigt gudomligt. Och då blir det tydligt att vi människor hänger ihop och att det spelar roll och gör skillnad när vi hjälper varandra.
Så ska det också handla om skapelsen och om vårt skapelseansvar idag. Vi har fått en jord att dela på. Det innebär så här mycket mat och vatten. Så här många platser att bo på. VI har fått ansvar att förvalta detta – och vi måste fråga oss –Har vi gjort allt vi kan? Det är ärliga svaret måste ju bli nej. Ser vi människor omkring oss? Värderar vi deras behov som våra egna ? Ser vi vårt ansvar att förvalta jorden så att den räcker till våra barnbarn och till deras barnbarn?
I tider av klimatkris, svältkatastrofer och krig – nej, vi har inte gjort tillräckligt. Mitt eget bidrag kanske bara är litet, men också här kan vi räkna med att det blir storslaget när Gud välsignar.
Att samma princip – brödundrets princip eller julbordets- eller midsommarbufféns princip gäller också skapelsen?! Att när vi delar – räcker det åt alla!
Det är bara ett par dagar sedan en fiskebåt med över 500 människor ombord kantrade och över 350 dog i medelhavet. På väg från krig, förtryck eller fattigdom, mot frihet och fred. Jag tycker det är så fruktansvärt förfärligt. Det är så helt ovärdigt en tänkande mänsklighet. Åk o hämta! Vill jag säga. Låt oss ta en bra båt och hjälpa till! Rädda så många vi kan, säga välkommen hit! Här har vi fortfarande mat över och det står fortfarande en tom stol vid bordet. Och om vi delar räcker det åt alla!
Vi har en jord att ta hand om. Här finns mat och vatten plats att bo på. Här finns fred och frihet.
Men här finns också motsatsen. Här finns nöd och hunger. Här finns krig och förtryck.
Vårt ansvar för Guds skapelse handlar om att vi delar med oss. Att vi delar av det vi förfogar över till andra människor och då välsignar Gud så att det räcker åt alla.
Vi har ett liv här på jorden. Det kan vi använda för att se om vårt eget. Sköta oss själva, se till vårt eget välbefinnande vår egen lycka och vår egen framtid. det kan vi lyckas med, men det blir heller aldrig större än så. om vi istället ger av det liv vi har och ger av den omsorgen till andra och försöker sprida kärlek och medmänsklighet i världen. Då blir ditt liv till ett brödunder där Gud välsignar det du bidrar med, även om det verkar lite. Så att du blir till välsignelse där du går!
Om vi delar med oss: Så räcker mat o vatten, freden, friheten och kärleken till alla. Det kommer fortfarande bli tolv korgar över. Finnas ännu en stol ledig vid bordet. För när vi delar med oss, då välsignar Gud!
/Katarina
Lämna ett svar