• Mitt liv som präst
Till innehåll på sidan

Mitt liv som präst

Människa. Morsa. Präst. I den ordningen.

  • Tro och hoppas och spara en köttbulle
    mittlivsomprast

    Tro och hoppas och spara en köttbulle

    Första gången Lillebror träffar Karlsson på taket, i Astrid Lindgrens berättelse, blir han såklart hemskt förvånad. Vem kunde tro att Karlsson fanns? Kunna flyga och allting? Och dom har väldigt roligt tillsammans! Men så ska lillebror äta middag. Köttbullar blir det, ropar mamma. Karlsson vill också ha och Lillebror sitter i köket med familjen berättar […]


  • mittlivsomprast

    Om vi delar räcker det åt alla!

    Predikan midsommardagen Skapelsen – brödundret  Har ni varit med om ett brödunder? Det har jag varit. Många gånger. senast igår faktiskt, då vi firade midsommar. Vi skulle fira någonstans mellan 3 och 6 personer, det varierade lite under veckan. Men jag tänkte att vi klarar oss med lagom mycket med mat! Men så kom gästen med tre […]


  • mittlivsomprast

    Hemma

    Hemma!  Kanske är hemma ett av de vackraste orden. Tänk så många vackra meningar men kan säga…. Välkommen hem! Kom hem till mig! Jag är hemma! Eller ännu bättre: jag är hemma,älskling! Känn dig som hemma!  Hemma – det är min plats på jorden. Där jag kan skapa en trygg plats. En plats att vila på, en plats […]


  • mittlivsomprast

    Vem ska hjälpa vem?

    Vem ska hjälpa?  Vem ska hjälpa vem? Vem ska hjälpa mig? Och vem ska jag hjälpa?  Frågan har varit på tapeten på många sätt i veckan!  På ett lättsamt vis hade jag kunnat skriva det roliga blogginlägget om vem som hjälper mamman att städa inför studentkalaset? Och varför ingen kan hjälpa mig med möket i […]


  • mittlivsomprast

    Att se på varandra med Guds blick

    Jag sitter i soffan med datorn i knät. Arbetsdagen har gått över i sen kväll men jag har kvar att formulera mig till en predikan. Den ska handla om Heliga trefaldighets dag. Ni vet det där som prästen brukar säga: ”I Fadrens och Sonens och den helige Andes namn.” En treenig Gud som visat sina olika […]


  • mittlivsomprast

    Den livsviktiga oron

    Det är oroliga tider nu. Som mamma är jag van. Jag har varit orolig sen den dagen jag fick mina barn. Ja, även före dom kom. För smått och stort. För sånt som är farligt, livsfarligt eller bara obehagligt.  Jag har varit orolig för att dom ska frysa om händerna. Om öronen. Om fötterna.  Och […]


  • mittlivsomprast

    Tacksamhetens lovsång

    När läkaren säger att allt är klart och att operationen gått bra börjar jag gråta. Av lättnad och tacksamhet. I tre dygn har jag suttit med ett barn som gråtit av smärta. Utan att kunna göra något för att lindra och hjälpa. Fylld av oro av allt som skulle kunna komma att hända. Och eftersom […]


  • mittlivsomprast

    Nån frivillig? Hand upp!

    ”Diplom för kurs i HLR och Hjärtstartare”. Diplomet sitter centralt placerat på anslagstavlan utanför kursgårdens matsal där jag stod och slöläste lappar i väntan på lunch och kollegor. Jag blev full i skratt eftersom jag senast samma morgon beslutat att skicka kyrkvärdar på kurs om nya hjärtstartaren. Är det det kyrkan sysslar med nuförtiden tänkte […]


  • mittlivsomprast

    Fader vår eller Vår Fader – hur ska man be?

    Att be. Att prata med Gud. Att uttrycka sina innersta tankar. Och hoppas att någon lyssnar. Det är något som är starkt sammankopplat med religion och tro. Många människor ber. Ja, undersökningar visar faktiskt att det är många fler som säger att de ber än som säger att de tror på Gud. Det kanske inte […]


  • mittlivsomprast

    Resa till det heliga landet

    Det är som att resa hem. Till ett hemland där jag aldrig varit. Utom i tanken. Där har jag många gånger suttit på grässluttningen vid Genesaret och lyssnat på Jesus berättelser. Många gånger har jag vandrat upp mot Jerusalem och ropat Hosianna. Jag har glatt mig åt den nyfödde i Betlehem, gråtit på Golgata och […]