Utifrån samarbetsprojektet Därför bistånd arrangerade Svenska kyrkan tillsammans med Diakonia, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen i samverkan med Föreningen för utvecklingsfrågor ett seminarium i måndags. För några veckor sedan arrangerade vi ett seminarium om biståndets resultat och mätbarhet , denna gång var EU-minister Birgitta Ohlsson inbjuden att tala och diskutera under temat ”EU och Milleniemålen”.
Birgitta Ohlsson tog avstamp i Dag Hammarskjölds ord om att FN ”inte skapades för att föra oss till himlen, men för att rädda oss från helvetet” och menade att samma princip gäller för EU. Den europeiska utvecklingspolitiken blir helt enkelt den som medlemsstaterna vill att den ska vara, vilket i vissa fall kan verka nedslående. Men samtidigt kallar det svenska politiker och det civila samhället att bidra till, och se möjligheterna i, EU:s politik som påverkar gynnar människor som lever i fattigdom och förtryck.
Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén och Ulrika Modéer, policychef på Diakonia kommenterade, tillsammans med åhörarna, på de punkter som Birgitta Ohlsson lyfte och det blev ett samtal om allt från EU:s problematiska jordbrukspolitik till skatteflykt som dränerar utvecklingsländer på kapital och urholkning av den svenska biståndsbudgeten. När det gäller det svenska målet om att avsätta 1 % av BNI i bistånd varje år så menade Ohlsson att det är viktigt att upprätthålla ett sådant mål, och att det inte finns en självklar negativ relation mellan kvantitet och kvalitet.
När det gäller biståndets möjligheter till att bidra till en positiv utveckling så menade ministern att biståndet kan vara ett smörjmedel i en utvecklingsprocess, men även vara ett hinder för långsiktig utveckling. Emedan biståndsmedel gett barn tillgång till skolgång i Tanzania och kan lägga grunden för en fungerande marknadsekonomin genom att stödja skapandet av rättssystem och institutionell kapacitet i fattiga länder kan biståndet även upprätthålla utvecklings- och människorättskränkande regimer.
Bistånd är många olika saker, på många olika platser och ges av många olika anledningar. Diskussionen om hur det bäst utformat kan ge effektiva resultat för människor i fattigdom och utsatthet måste fortsätta. Det är väl helt enkelt så, att bistånd inte är enkelt?
Carl-Henrik Jacobsson
handläggare
Lämna ett svar