I förra veckan beslutade den brittiska regeringen att man ska minska sina utsläpp med 50 % till 2025 (jämfört med 1990 års nivåer). Vi kan bara applådera – och uppmana Sverige att ta offensiva internationella initiativ. För initiativ behövs det.
Om två veckor börjar en ny förhandlingsrunda inom FN:s klimatförhandlingar i Bonn, och efter det är det knappt ett halvår kvar till det stora klimattoppmötet i Durban, Sydafrika. Det är ont om tid och högre ambitioner behövs från de flesta förhandlingsparterna. Men Klimatkonventionen, Kyotoprotokollet och handlingsplanen från Bali är tydliga med vilka länder som ska gå först – olika länder har olika stort ansvar utifrån sina historiska utsläpp och vilken kapacitet man har. Självklart är det länder i Europa och Nordamerika (och några till) som ska gå före. Det är här de historiska utsläppen per capita är som störst och det är här den ekonomiska kapaciteten finns att styra in världen på en ny kurs.
Under lång tid har man pratat om förtroendegapet mellan fattiga och rika länder inom förhandlingarna. I grunden handlar det om att de som borde agera inte gjort det, gapet kan bara fyllas av högre ambitioner från de rika länderna. Därför är det utmärkt att Storbritannien nu utlovat en rejäl ambitionshöjning i arbetet med att minska utsläppen. Vi ser med spänning fram emot en redovisning av vilka styrmedel som ska användas för att målet ska nås.
Visst är det enklare att lova än att göra, men höjda ambitioner är precis vad klimatförhandlingarna behöver.
Carl-Henrik Jacobsson
handläggare
Lämna ett svar