Den gemensamma jordbrukspolitiken är kanske den del av EU som har sämst rykte, åtminstone i Sverige. Kritiken har ibland handlat om att politiken är dyr, ibland om att den har bidragit till en sämre miljö. Tillsammans med biståndsorganisationer i andra EU-länder har Svenska kyrkan i många år berättat om hur jordbrukspolitiken försämrar förutsättningarna för jordbruket i fattiga länder. Vi har pekat på hur jordbruksstöden har bidragit till att göra EU till en offensiv exportör som konkurrerar med fattiga småbönder och lokala uppfödare på deras egna hemmamarknader. Vi har pratat med jordbrukarnas företrädare.
Äntligen börjar vi se resultat. I Europaparlamentet har nu ett första viktigt steg tagits för att den framtida reformen verkligen ska leda till minskad negativ påverkan på fattiga bönder i andra delar av världen. Häromdagen röstade Jordbrukskommittén om sitt svar på EU-kommissionens utkast till jordbruksreform, och följande formulering antogs:
“57a. Calls for the EU to ensure consistency between the CAP [Common Agriculture Policy, dvs. den gemensamma jordbrukspolitiken] and its development and trade policies; in particular urges the EU to be attentive to the situation in developing countries and not jeopardize food production capacity and long term food security in these countries and the ability of those populations to feed themselves, while respecting the principle of Policy Coherence for Development (PCD) [EU:s princip om att olika politikområden som berör utvecklingsländerna ska bidra till utveckling]. Therefore EU trade agreements on agriculture should not hamper Least Developed Countries’ markets;”
Dessa och liknande formuleringar som handlar om jordbrukspolitikens påverkan på utvecklingsländerna är delvis ett resultat av svenska parlamentarikers arbete. Marit Paulsen, Lena Ek, Göran Färm, Maria Ulvskog och Åsa Westlund har bidragit med några av de viktigaste förslagen i detta avseende (t ex 263, 289 och 996) av de rekordmånga (1267) ändringsförslag som inför omröstningen jämkats ihop till en mer hanterbar samling. Socialdemokraterna har också i en egen rapport ställt sig bakom en rad bra förslag om hur jordbrukspolitiken kan bli mer utvecklingsvänlig.
Att jordbrukspolitikens påverkan på världen utanför EU inte står i centrum för reformdiskussionen framgår tydligt av att pressmeddelandet efter omröstningen inte nämner beslutet om att säkerställa att jordbrukspolitiken och biståndspolitiken ska vara samstämmig. Hur helheten ser ut ser vi först när parlamentets rapport blir offentlig efter omröstningen i plenum den 22 juni.
EU-kommissionen måste nu väga in Parlamentets förslag i det konkreta reformförslag (”lagförslag”) som de lägger fram senare i år. Det blir intressant att se i vilken mån formuleringen ovan kommer att påverka det förslaget – och i vilken mån EU:s jordbruksministrar tar det till sig.
Gunnel Axelsson Nycander
Lämna ett svar