På söndag 5 juni genomförs den andra valomgången i det peruanska valet. I den första valomgången 10 april fick Ollanta Humala, Gana Perú (ung Peru vinner) 31,7 procent av rösterna och Keiko Fujimori, Fuerza 2011 (ung kraft/styrka 2011) 23,6 procent. Opinionsmätningarna pekar mot ett oerhört jämnt och ovisst val.
Ollanta Humala är före detta militär och vänsterradikal, som ofta kopplas samman med president Hugo Chávez i Venezuela medan Keiko Fujimori är dotter till förre presidenten Alberto Fujimori nyligen listad som en av världens tio mest korrupta politiska ledare och dömd till 25 års fängelse för bl a korruption och brott mot mänskliga rättigheter. För de demokratiska krafterna i landet var detta sämsta möjliga valresultat och det är lätt att hålla med den peruanske nobelpristagaren i litteratur, Mario Vargas Llosa som direkt efter valet i april sa att den andra valutgången skulle bli som att ”välja mellan cancer och aids”.
Nu har han dock nyanserat sig och stöder Humalas kandidatur helhjärtat eftersom han ser risken som överhängande att en valseger för Fujimori skulle innebära en återgång till 90-talets civildiktatur med fadern som president uppbackad av ett kraftigt stöd från militären. Många av faderns medarbetare finns med i kretsen kring Keiko Fujimori, några av dem också dömda för korruption och brott mot mänskliga rättigheter.
Keiko Fujimori stöds av flertalet av partigrupperingarna till höger och i centrum liksom av större delen av det peruanska näringslivet och de större tidningarna och radio- och tv-kanalerna, medan bara ett fåtal tidningar stöder Humalas kandidatur. Flera tidningar och etermedier som kritiskt granskade Alberto Fujimoris regering och som noggrant rapporterat om de långa och utdragna rättegångarna mot honom har bytt sida och stöder nu dotterns kandidatur. För en utomstående är det svårt att förstå hur rädslan för en vänsterkandidat blivit så stor att man utan större tvekan nu stöder de politiska krafter som man tidigare tog avstånd från eller distanserade sig från och som nu hotar de demokratiska krafterna.
Båda kandidaterna har starkt stöd bland de lägre samhällsskikten där sympatierna för Fujimori dominerar i och runt huvudstaden i Lima, medan Humalas starkaste stöd finns på landsbygden. På senare tid har några av de mindre politiska grupperingarna liksom flera intellektuella gett Humala sitt stöd men styrkeförhållandena är i stort mycket ojämna till Fujimoris fördel. Vargas Llosas son Álvaro har i en artikel den 1 maj i tidningen La República (ett av få medier som ger Humala sitt stöd) angivit ”19 skäl för att rösta på Ollanta och med viss glädje”. Där skriver han bl a följande: ”Med Ollanta finns det större garanti för demokratiska spelregler. Om han begår några övergrepp kommer högern att gripa honom runt strupen. Om klanen Fujimori begår brott eller andra oegentligheter kommer högern att applådera som eld på brasan.”
Den katolska kyrkan försöker inta en neutral hållning, men de konservativa krafterna med Limas ärkebiskop kardinal Juna Luis Cipriani, Opus Dei, i spetsen ger Fujimori sitt outtalade stöd medan präster och ordensfolk i de kristna basgrupperna försöker orientera människorna om valet och därmed indirekt stöder Humalas kandidatur. Svenska kyrkans viktigaste partner i Peru, det befrielseteologiska Bartolomé de Las Casas-institutet arbetar mycket aktivt med att förmedla information av olika slag till församlingsmedarbetare och kristna basgrupper i hela landet för att stärka den demokratiska basen.
Mycket talar för att Keiko Fujimori blir Perus nästa president. Hon har haft en knapp ledning i opinionsmätningarna under den senaste månaden, men man ska aldrig ta något för givet när det gäller peruanska val. Valvinden kan växla snart, det finns många som inte bestämmer sig förrän väldigt sent och opinionsmätningarna är ofta trubbiga redskap eftersom det är svårt att nå fattiga människor på landsbygden. Och i den senaste mätningen i helgen hade Humala återtagit ledningen, om än med bara någon procentenhet. Oavsett utgången är det viktigt att inte släppa uppmärksamheten för hur situationen utvecklas. Fortsatt stöd till Svenska kyrkans partner är viktigt som ett bidrag till demokrati och mänskliga rättigheter i Peru.
Olle Kristenson
Handläggare för teologi
Sekretariatet för teologi och ekumenik
Lämna ett svar