Till innehåll på sidan
Sofia Nordström

Uppföljningsrapport om kaffe från Swedwatch

Du har hört det förut: I Sverige dricker vi mycket kaffe. I genomsnitt 3,5 koppar per dag och 159 liter per år. Vi pratar om rostning, malningsgrad, bryggmetod och så klart om hur dyrt kaffet har blivit på sistone. Och ja, kaffet är ju väldigt dyrt just nu, men det är inte bara negativt. Högre priser för oss konsumenter kan betyda att kaffearbetarna i andra änden av kedjan får mer betalt, givet att pengarna sipprar ned hela vägen till odlaren eller plantagearbetaren. En skälig lön är en förutsättning för en dräglig levnadsnivå.

Utbudet av olika certifieringar och vad de egentligen garanterar kan tyckas överväldigande när vi står där vid kaffehyllan på Ica. Kanske är det därför som andelen certifierat kaffe som säljs på detaljhandelsmarknaden bara är en tredjedel så stor som på marknaden för kaffe som dricks utanför hemmet? Eller är det priset? Butikens skyltning? Attitydundersökningar visar i alla fall att vi har intentionen att köpa gröna och rättvisa produkter, men det är inte vad vi lämnar butiken med. Som konsumenter har vi varje dag möjlighet att göra mängder av val som påverkar människors levnadsvillkor. Ibland väljer vi rätt. Ibland orkar vi inte tänka på vilken logga kaffet är certifierat med, eller så har vi bara råd med det billigaste kaffet.

Efter olja är kaffe världens största handelsvara och produktionen garanterar livsuppehället för mer än 100 miljoner människor världen över. Kaffe är den största Fairtrade-certifierade produkten och det är den produkt som det först utarbetades Fairtradekriterier för. Mer än 40 % av kaffet som dricks i Sverige kommer från Brasilianska odlingar. Två tredjedelar av odlingarna är småbruk. År 2005 granskade Swedwatch förhållandena på Brasiliens kaffeplantager med dystert resultat. Löner som inte täckte arbetarnas baskostnader, anställda som stod utanför socialförsäkringssystemet, riskfylld användning av farliga bekämpningsmedel och en hård belastning på miljön. Fem år senare följde man upp studien och fann förbättringar. Dessa var ett resultat av ny och strängare lagstiftning samt ökad myndighetskontroll och rådgivning till bönder. För landets småbruk var situationen dock fortsatt bekymmersam och många kaffearbetare levde på existensminimum. Vad man också fann i den uppföljande studien var att bolagen bakom Sveriges två största kaffemärken – Kraft Foods (Gevalia) och Nestlé (Zoégas) inte hade agerat på Swedwatchs rekommendationer från 2005. Spårbarheten för ocertifierat kaffe var fortfarande låg och inget av bolagen gjorde några kontroller av hur det såg ut på dessa odlingar. Kraft Foods saknade en uppförandekod för sina leverantörer och Nestlés kod hade stora brister.

Nu har Swedwatch gjort ytterligare en uppföljning som visar att sedan förra årets granskning har båda företagen utvecklat sitt arbete för en mer ansvarsfull kaffeproduktion. Man satsar på större spårbarhet, ökat inköp av certifierat kaffe och ställer nu krav på att leverantörerna ska registrera sig i branschens samarbetsinitiativ PROGRESS. Satsningar på kapacitetsutveckling och kunskapsöverföring görs och företagen uppmanas följa Swedwatchs rekommendationer om hur de kan effektivisera det arbetet. Det är glädjande att se att Nestlé har beslutat lägga förädling av kaffebönan i utvecklingsländer. Den utvecklingen vill vi se mer av i livsmedelsbranschen! Swedwatch visar även att Kraft Foods och Nestlé inte tittar på hur pengarna fördelas nedåt i kedjan. De rekommenderas att undersöka hur stor del av det pris de betalar som hamnar hos odlarna och kaffearbetarna. Den här problematiken känner vi igen från andra branscher. Det är inte självklart för stora företag att känna ansvar för och kontrollera arbets- och livsvillkoren för leverantörens underleverantörs anställda. Swedwatch uppmanar i rapporten även Krafts Food och Nestlé att fortsätta vidareutveckla sitt arbete med att integrera hållbarhetsfrågor i sina affärsstrategier.

Etisk och grön företagsamhet har gått från att vara en specialnisch för små företag till att bli något som världens största företag i allt större utsträckning integrerar i sin affärsverksamhet. Schysst producerade, gröna produkter säljer och som konsumenter är vi idag mer medvetna än någonsin. Men information om hur man lever rätt sköljer över oss och visst känns det ibland som att man ska drunkna i den där floden. Därför är det oerhört viktigt att vi kan lite på att de stora företagen tar sitt ansvar för en ekologisk, ekonomisk och social hållbar global utveckling.

Sofia Nordström

Handläggare

Kommentarer

3 svar till ”Uppföljningsrapport om kaffe från Swedwatch”

  1. Profilbild för P-A Rudberg
    P-A Rudberg

    Några små kommentarer:

    1. Kaffe köps inte av storföretagen direkt hos odlarna utan via kooperativ och uppköpsorganisationer. Därför är spårbarheten extremt svår att uppnå. Vi ska också komma ihåg att infrastruktur etc inte är av svensk standard i odlingsländerna vilket också försvårar att uppnå spårbarhet.

    2. Kraft Foods har i flera år haft en uppförandekod för leverantörer som omfattar miljömässiga och arbetsmässiga aspekter. Kraft Foods har en egen global gruppsom enbart ägnar sig åt detta.

    3. Det refereras enbart till Fairtrade. Det finns även en minst lika bra och omfattande certifiering via Rainforest Alliance.

    4, En full spårbarhet med de krav som Swedwatch ställer skulle resultera in en utslagning av mindre odlare.

    5. Konsumenter och dagligvaruhandeln är inte villiga att betala de ökade kostnader som det skulle innebära för storföretagen omde skulle leva upp till Swedwatchs krav.

  2. Profilbild för Lennart
    Lennart

    P-A Rudberg menar att det finns en minst lika bra och omfattande certifiering som Fair Trade, Rainforest Alliance. Det kan vara bra att i detta sammanhang nämna den debatt och kritik som finns.

    T.ex. kan man läsa mer om detta på;
    http://www.ethicalcoffee.net/rainforest.html

    En diskussion om Fair Trade eller Rainforest Alliance kan man se här;
    http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2004/nov/24/foodanddrink.shopping1

    I en uppsats från University of California, San Diego, som finns på länken nedan, tittas bl.a. på hur Rainforest Alliance finansieras:
    http://irps.ucsd.edu/assets/021/8422.pdf

    Sedan kan det vara upp tll var och en att bestämma vad man vill handla.

    1. Profilbild för P-A Rudberg
      P-A Rudberg

      Jag utgår från de faktiska resultat som åstadkoms av de här organisationerna. Jag vet att det är populärt (och lite ”inne”) att smutskasta RA. Men för de som sett vilka reella resultat som skapats bl a i Peru så spelar finansieringen inte så stor roll.
      Det är egentligen ganska vidrigt att så mycket kraft läggs på att smutskasta och misstänkliggöra något som innebär stora rella förbättringar för såväl människor som miljö.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.