Igår presenterade finansminister Anders Borg nästa års budget. Enprocentmålet ligger kvar och biståndsramen för 2012 ligger på 35 miljarder kronor. Ifrån det räknas skuldavskrivningar och kostnader för asylsökandes första år i Sverige bort. Detta är något som vi från det civila samhället länge kritiserat regeringen för. Dessa avräkningar urholkar biståndet.
Den totala biståndsbudgeten bli på 30 miljarder kronor. En viktig summa pengar att använda för fattigdomsbekämpning, stärka jämställdhet, demokratiutveckling och de mänskliga rättigheterna. Ett exempel på fortsatt satsning i årets budget är regeringens satsning för livsmedelstrygghet i framförallt i Afrika på 225 miljoner. Viktiga pengar för att stödja ett småskaligt jordbruk i framförallt Afrika då småskaligt jordbruket är en nyckelfråga för utveckling.
Värt att notera i årets budget är att det statliga riskkapitalbolaget Swedfund får ett tillskott på 400 miljoner kronor ur biståndsbudgeten 2012, och ett tillskott på minst 1,2 miljarder över tre år.
Swedfund är ett statligt riskkapitalbolag som alltså tilldelas pengar ur biståndsbudgeten. Från regeringens sida har man under senare år jobbat för mer öppenhet inom biståndssektorn och man är tydlig med att det statsfinansierade biståndet ska ge påtagliga utvecklingsresultat. Man har bland annat infört en så kallad transparensgaranti samt startat nätsidan Open Aid, där biståndet ska gå att följa från ax till limpa. Detta är viktigt. Därför ifrågasätter vi från Svenska kyrkan att man från regeringens sida valt att öka Swedfunds kapitaltillskott då de faktiskt fått kritik på just dessa punkter. Läs mer om när Erik Lysen, Internationell chef på Svenska kyrkan, uttalar sig tidningen Omvärlden här.
2009 genomförde Riksrevisionens en utvärdering av Swedfunds investeringar. I den riktades kritik mot att Swedfund har fokuserat på lönsamhet istället för på utvecklingseffekter när man valt investeringar. Dessutom har Swedfund kritiserats för sina fondinvesteringar i skatteparadis. I en rapport från i år framkommer att en majoritet av Swedfunds fondinvesteringar har sitt säte i skatteparadis. Detta gör att utvecklingsländerna går miste om skatteintäkter, som ofta är viktiga inkomster för utvecklingsländer. Även Swedfunds egna rapportering och uppföljning har kritiserats. Det går inte att avgöra hur eller om utvecklingsmål faktiskt har uppnåtts. Swedfund försvarar sig med att man måste förhålla sig till regler om affärssekretess, vilket gör att man inte lämnar ut viss information rörande sina biståndsprojekt.
Biståndsminister Gunilla Carlsson är väldigt tydlig med att syftet med Swedfunds kapitaltillskott är att stärka framväxten av små och medelstora företag i utvecklingsländerna, för att skapa fler arbeten och minska fattigdomen. Detta är naturligtvis positivt, då även vi på Svenska kyrkan vill se en stark utveckling inom det här området. Dock krävs, som för alla typer av bistånd, en uppföljning av vart pengarna tar vägen och vilken utvecklingseffekt som faktiskt skett. Det är bara att hoppas på att det med det ökade anslaget till Swedfund även följer högre krav på återrapportering och öppenhet av Swedfunds verksamhet.
Sofia Svarfvar, Handläggare global ekonomi
Anna Andreasson, Praktikant
Lämna ett svar