Sociala trygghetssystem – barnbidrag, folkpensioner, beredskapsarbeten och annat som vi känner igen från den svenska välfärden – är en fråga som får allt större utrymme på den internationella utvecklingsagendan. Ett tecken på detta är att EU-kommissionen just nu arbetar med ett förslag till hur EU:s och EU-ländernas bistånd ska kunna stödja utvecklingen trygghetssystem i utvecklingsländer.
I arbetet med strategin bjöd de häromdagen in en rad organisationer till en konsultation. Trots generalstrejk i Belgien som hindrade många att komma till Bryssel var det många som hittade till mötet: en lång rad FN-organ, biståndsorganisationer, barnrättsorganisationer, fackföreningar m.m. Det övergripande budskapet från deltagarna var att de välkomnar kommissionens initiativ.
Inlägget från Världsbankens representant tål att citeras. Han menar att det händer så mycket på det här området att man kan tala om att vi står inför ”big bang”: dels testas de trygghetssystem som finns nu väldigt hårt av den ekonomiska krisen, dels växer kraven på social trygghet i många länder. Här kan EU spela en viktig roll att uppmuntra och stödja den utveckling som sker idag, men som går alldeles för långsamt.
Förutom denna konsultation ordnar kommissionen också rundabordsmöten i några afrikanska länder, och för en tid sedan bjöd de in EU:s medlemsländer. När jag i pausen frågar om vad Sverige sagt vid det mötet får jag veta att signalen från svenska UD var att detta är en fråga som man inte arbetar särskilt mycket med.
Jaha. Just nu pågår en intensiv diskussion om hur man i fattiga länder kan bygga upp den typ av välfärdssystem som Sverige och Norden var först med. Och Sverige tycker inte att vi har något särskilt att bidra med?
Lämna ett svar