I det senaste numret av tidskriften Filter finns ett kritiskt och välskrivet reportage om skogsbolaget Chikweti i Niassa i norra Moçambique. Projektet beskrivs i ingressen som ”Svenska kyrkans största biståndsprojekt”, vilket är felaktigt och en olycklig sammanblandning. För det första har Svenska kyrkans internationella arbete ingenting med projektet att göra – det har startats och drivs av Västerås stift. För det andra är det inte heller något ”biståndsprojekt” som bedrivs med stöd av insamlade medel eller Sida-finansiering, utan en investering.
Syftet med Västerås stifts investering har dock varit att det ska bidra till en positiv utveckling i regionen samtidigt som det ger ekonomisk avkastning, och är därmed ett exempel på en mycket tydlig trend i biståndet – de stora förväntningarna på näringslivets roll som utvecklingsaktör.
Näringslivet har givetvis alltid haft en viktig roll i länders utveckling. Vår inställning är att handel och internationella investeringar kan bidra positivt till utveckling genom att bland annat bidra till arbetstillfällen och export- och skatteintäkter i utvecklingsländerna, som i sin tur kan användas till fattigdomsminskning. En viktig förutsättning är dock att verksamheten bedrivs på ett etiskt sätt, och att internationella normer och regler kring socialt och miljömässigt ansvar följs. Risken är annars att det ofrånkomliga överläge som en kapitalstark investerare har gentemot såväl lokalbefolkning som nationella regeringar utnyttjas, med exploatering snarare än utveckling som följd.
Svenska kyrkans internationella arbete verkar på olika sätt för att näringslivets roll ska vara så positiv som möjligt. Vi har genom vårt medlemskap i föreningen SwedWatch bidragit till en rad kritiska granskningar av företag, som har lett till att påskynda flera företags och branschers ansträngningar att ta socialt och miljömässigt ansvar. Genom vårt arbete för Fairtrade skapar vi en positiv modell för hur rättvisa handelsrelationer kan se ut som både gynnar miljoner producenter direkt och påverkar de stora aktörerna. Genom ett omfattande engagemang i mikrofinansinstitut och biståndsinsatser för hållbar försörjning stödjer vi en utveckling av det lokala näringslivet i flera afrikanska länder. Till detta kommer de ansträngningar som görs på olika nivåer av Svenska kyrkan för att förvalta kapital på ett etiskt sätt.
Det som är nytt (eller egentligen nygammalt) nu är att biståndsinsatser alltmer genomförs i nära samarbete med och via privata aktörer. Sidas nya program Business for development, B4D, som Gunilla Carlsson sätter stora förhoppningar vid, är ett exempel, de stora kapitaltillskotten till Swedfund ett annat. Swedfund satsar biståndsmedel i investeringar som i likhet med Chikweti förväntas bidra till en positiv lokal utveckling. Tanken är att biståndet ska vara en katalysator för riskfyllda investeringar som gör att företag vågar sig in på nya marknader.
Problemet med den nya vurmen för näringslivet som utvecklingsaktör är att man i entusiasmen över de win-win-situationer man tycker sig se missar de målkonflikter mellan företagens affärsintressen och landets och lokalbefolkningens intressen som trots allt finns i många fall.
Västerås stifts investering är ett exempel på detta. Svenska kyrkans internationella arbete ombads att stödja projektet när det sjösattes, men att vi sade nej. Vi menade att investeringarna var förenade med stora risker av både ekologisk och social karaktär. Man måste från början försäkra sig om att investeringar av detta slag verkligen har ett lokalt demokratiskt ägarskap och att den lokala befolkningens utvecklingsbehov och intressen alltid finns i förgrunden.
Just därför att dessa målkonflikter [mellan affärsintresset och lokalbefolkningens intresse] finns, och för att lokalbefolkningens intresse alltid riskerar att väga lättast behöver det stärkas av tydliga normer och regelverk. Näringslivet är en viktig utvecklingsaktör och vi tror att biståndet kan ha en viktig roll i att bidra till ett lokalt och regionalt näringsliv som skapar arbeten och välfärd. Dock måste varje människas lika värde och de universella mänskliga rättigheterna alltid vara utgångspunkten. Ekonomisk tillväxt och ekonomisk avkastning får inte ske på bekostnad av dessa grundläggande principer.
Detta är inte enkelt. Därför är öppenhet, ett starkt lokalt civilsamhälle och en granskande och öppen media förutsättningar för att hålla företag, investerare och beslutsfattare ansvariga och för att skapa en hållbar inklusive utveckling.
Erik Lysén
Internationell chef
Lämna ett svar