Samtidigt som frågan Why Poverty aktualiseras runt om i världen sätts idag 1 december på Internationella Världsaidsdagen särskilt fokus på kampen mot aids.
Tänk dig att du lever med en livshotande sjukdom utan att våga berätta om det för någon, i rädsla att aldrig mer bli älskad eller berörd. Att bli utestängd från din familj eller din församling, avskedad från jobbet. Du vågar inte testa dig, och inte söka stöd eller sjukvård. I varierande grad är detta vardag för många människor som idag lever med hiv, både i Sverige (Smittskyddsinstitutets kartläggning av svenskarnas inställning till sjukdomen) och andra länder. Detta får förödande konsekvenser både för den enskilda människan, för hennes närstående och för samhället. Stigmatiseringen i sig är ett av de största hindren för att stoppa spridningen av hiv, och är i grunden en fråga om mänsklig värdighet.
Att politiska makthavares sätt att betrakta kropp, sexualitet och reproduktion har oerhört stort inflytande över människors tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter blir tydligt i Why Poverty filmen Hit med pengarna! Inte sällan motiveras förhållningssätt till kropp och sexualitet utifrån religiösa argument och tolkningar.
På liknande sätt använder religiösa ledare i många kontexter religiösa argument för att legitimera stigmatisering av människor som lever med hiv. Religionen blir ett redskap för stigmatisering. Hiv beskrivs som ett straff för ett omoraliskt liv, ett straff för synder. En skam- och skuldbeläggande retorik som förvärrar människors livssituation och som försvårar preventionsarbetet.
Svenska kyrkans internationella arbete ställer sig positiva till svenska regeringens strategi för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara. Men att förstå religionens roll är centralt i allt arbete med sexuella och reproduktiva rättigheter. Religionens roll måste därför synliggöras och positiva religiösa förändringsaktörer identifieras för att strategins mål någonsin ska kunna uppnås. Likaså måste religionens roll tydliggöras i arbetet med att formulera nya globala hållbarhetsmål efter Millenniemålen.
Att hiv inte är en moralisk fråga utan en fråga om strukturell orättvisa blir tydligt i filmen Välkommen till världen. Hiv sprids allra snabbast bland dem som redan har det svårast. Att vara sårbar på grund av strukturella orättvisor; såväl sociala som ekonomiska, gör människor extra sårbara för hiv. Så finns till exempel ett starkt samband mellan kvinnors ekonomiska beroende av män och deras sårbarhet för hiv. Att vara född med ”fel kön” eller i ”fel land” medför en ökad hälsorisk. Så visar årets UNAIDS Report on the global AIDS epidemic att kvinnor söder om Sahara utgör 58% av dem som lever med hiv i regionen. Detta till följd av lägre socioekonomisk och politisk makt, lägre utbildning, rädsla och erfarenhet av våld, etc.
Hiv är ett resultat av fattigdom. Men också samtidigt en orsak till fattigdom. Hiv orsakar jordbrukskriser och matkriser både på hushållsnivå och på nationell nivå. Situationen är så allvarlig att hiv på övergripande nationell nivå i länderna i södra Afrika bidragit till ett kroniskt matunderskott. Epidemin är den största orsaken bakom matbristen och hiv är enligt FN i sig självt det största hotet mot människa och samhälle i regionen. Hivepidemin förstör decennier av utveckling, fördröjer ekonomisk tillväxt och fördjupar fattigdom.
Ska världen kunna utrota fattigdomen är det avgörande att vi också stoppar hiv-epidemin, för att det ska det bli möjligt måste religionens roll synliggöras.
Sofia Oreland, Handläggare hiv och teologi
Läs mer på:
Svenska kyrkans internationella arbete
INERELA+ (International network of religious leaders living with, or personally affected, by HIV.)
EHAIA (Ecumenical HIV and AIDS Initiative in Africa).
Lämna ett svar