I januari 2014 presenterade regeringen ett förslag på en ny biståndspolitisk plattform. Förslaget kom efter kritik från Statskontoret om otydlighet i det svenska biståndet och innebär bl.a. att 500 sidor policydokument nu har ersatts med ett 50-sidor långt dokument. Svenska kyrkan lämnade i förra veckan in sina kommentarer på skrivelsen.
Svenska kyrkan välkomnar att regeringen nu lägger fram ett förslag på en samlad biståndspolitik. Det möjliggör en tydligare roll för Sverige som global aktör i kampen mot fattigdom.
Förslaget från regeringen har såväl bra inslag som inslag där vi ser att det behövs ett djupare och mer komplext resonemang.
Regeringen skriver bland annat att man strävar efter långsiktiga resultat. Detta är viktigt med tanke på att många organisationer inom det civila samhället har erfarenhet av att det har varit alltför stort fokus på detaljerade och kortsiktiga rapporteringskrav i det svenska biståndet. Svenska kyrkan välkomnar också att plattformen lyfter fram det civila samhället, inklusive religiösa aktörer, som förändringsaktörer för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Samtidigt saknas en djupare analys av religiösa aktörers betydelse för samhällsutvecklingen. Förståelsen för religion är avgörande med tanke på att det svenska biståndet på många sätt verkar på religiösa arenor, med religiösa samasbetspartners. Här ser vi att det behövs en ökad förståelse för vikten av religiös dialog.
Det är viktigt att Sveriges biståndspolitik utgår från principer om lokalt och demokratiskt ägarskap. För att biståndet verkligen ska kunna bidra till att hjälpa människor som lever i fattigdom och förtryck är det grundläggande att deras behov och perspektiv, snarare än ett allt för starkt givarperspektiv, utgör utgångspunkt för politikens inriktning.
Svenska kyrkan har också pekat på problematiken i regeringens fokusering av plattformen i sex olika biståndspolitiska delmål. Samtidigt som att flera delmål är rimliga är det olyckligt att skapa olika delmål för ekonomisk tillväxt respektive miljö och klimat. Ekonomisk tillväxt måste förhålla sig till principer om hållbar utveckling och vikten av att samtidigt begränsa människans negativa miljöpåverkan. Här ser vi också att ekonomisk tillväxt bör uttryckas som ett medel att uppnå välfärd, snarare än ett mål i sig.
Lämna ett svar