Världsbanken är stor. Den förmedlar varje år ut över 65 miljarder USD i lån och bidrag. Men det är inte främst därför som institutionen har så stor påverkan på den globala utvecklingsagendan och utvecklingspraktiken. Allra viktigast är att de frågor som Världsbanken prioriterar, och deras analyser av dessa frågor, får stort genomslag också i andra utvecklingsaktörers arbete.
Banken har under lång tid fått kritik för att de projekt de finansierat har bidragit till miljöförstöring och marginalisering av ursprungsfolk och andra utsatta grupper . Det har handlat om kraftverksdammar och stora infrastrukturprojekt som har lett till tvångsförsflyttningar, jordbruksprojekt som har förvärrat skövling regnskogar m.m. På senare år har Världsbankens lån till fossil energi diskuterats särskilt intensivt. 2010 protesterade Svenska kyrkan, tillsammans med Sydafrikas kristna råd, mot att Sverige gav sitt stöd till ett Världsbankslån till mycket stort nytt kolkraftverk i Sydafrika.
Den långvariga kritiken har lett till resultat. I dag finns en rad safeguards, regler kring miljöskydd, folkomflyttningar, ursprungsfolks rättigheter m.m. Även om det fortfarande finns exempel på världsbanksfinansierade projekt som har allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser har dessa regler haft stor effekt. Världsbankens safeguards utgör på många sätt en global “best practice” som andra aktörer – både offentliga utvecklingsfinansiärer och privata företag – använder sig av.
Nu ska dessa safeguards revideras. Enligt Världsbankschefens högste chef Kim ska revideringen vara en ”uppdatering” och inte leda till en försvagning av reglerna. Men det förslag som nu är ute för diskussion skulle trots löftet kunna leda till en kraftig försvagning. Några exempel:
- På många områden är formuleringarna mycket vagare än tidigare, och i hög grad blir det låntagarländerna som själva får avgöra i vilken mån kraven ska anses vara uppfyllda.
- Skyddet av ursprungsfolks rättigheter riskerar att försvagas.
- Miljökonsekvensanalyser ska inte längre behöva offentliggöras innan beslut fattas – vilket naturligtvis omöjliggör en meningsfull konsultation.
I början av oktober deltog Svenska kyrkan i en diskussion med Utrikes- och finansdepartementet, och tillsammans med flera andra svenska organisationer, om det nya förslaget. Den 12-13 november genomförde Världsbanken en konsultation i Norge. Svenska kyrkan var inte med där, men undertecknade ett uttalande inför mötet. Uttalandet väcker en rad kritiska frågor i relation till utkastet, och har undertecknats av ett antal civilsamhällesorganisationer i Norge och Sverige.
Det har kommit fram en lång rad kritiska synpunkter mot förslaget till revidering av safeguards, både från civilsamhället och genom interna mail som har läckt från Världsbanken. Låt oss hoppas att kritiken leder till ett förslaget omarbetas rejält. Det skulle vara mycket allvarligt om förslaget skulle drivas igenom – inte bara för de projekt som Världsbanken själv är delaktig i, utan också för den signal försvagningen skulle skicka till andra utvecklingsaktörer.
Gunnel Axelsson Nycander
Lämna ett svar