Med det nya året närmar vi oss slutpunkten för Milleniemålen, de åtta utvecklingsmål som på många sätt har påverkat biståndet och utvecklingsdiskussionen de senaste 15 åren. Det är också i år som den nya uppsättningen utvecklingsmål – globala mål för hållbar utveckling – ska slutförhandlas i FN inom den så kallade Post 2015-agendan.
Sociala trygghetssystem var en ickefråga i Milleniemålen, men allt tyder på att de kommer att ingå i de nya målen, som ett självklart och nödvändigt redskap att minska fattigdom i alla länder. Även deras potential att bidra till minskad ekonomisk ojämlikhet kan komma att lyftas fram, även om det är mycket känsligare.
Svenska kyrkan har under flera år verkat för att sociala trygghetssystems stora potential lyfts fram i de nya målen. I april 2013 publicerade vi tillsammans med forskare vid University of Manchester en policy brief. Denna visar hur framväxten av sociala trygghetssystem i först Latinamerika men allt mer också Asien och Afrika, har bidragit till genomförandet av Milleniemålen. Den pekar också på hur de nya målen skulle kunna bidra till att stödja den fortsatta uppbyggnaden av trygghetssystem.
I juni 2014 presenterade vi tillsammans med andra svenska civilsamhällesorganisa-tioner (inom den globala plattformen ”Beyond 2015”) ett gemensamt förslag till nya mål. Det första föreslagna målet är att ”utrota extrem fattigdom, reducera ojämlikhet och expandera social trygghet”. Tre av delmålen relaterar direkt till social trygghet:
- d) Universal social protection by 2030, at least at the level of social protection floors.
- e) Universal access to essential affordable and accessible public services, including education, health care and maternity care.
- f) Income security for all people throughout the entire life-cycle.
För Svenska kyrkan är begreppet social protection floor centralt. Det står för en rättighetsbaserad helhetssyn på social trygghet som genom ILOs rekommendation 202 har en mycket bred internationell förankring.
I juli 2014 presenterades FNs arbetsgrupp (OWG Open Working Group) sitt förslag till nya utvecklingsmål. Som det första av 17 mål föreslås: End poverty in all its forms everywhere. Delmål 1.3 handlar specifikt om social trygghet:
“… implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable”.
Det är ett framsteg att delmålet finns med, men det kan bli betydligt starkare genom att tydligt referera till ILOs definition av social protection floors och genom att betona att dessa ”golv” inte är slutmålet utan ett första steg på vägen mot mer omfattande trygghetssystem. För social trygghet är inte något som bara behövs för de allra mest utsatta, det är något som vi alla behöver. En skarpare formulering skulle kunna se ut så här:
“By 2030 implement nationally appropriate social protection floors for all, ensuring coverage of the poor and the vulnerable, as a step towards the progressive implementation of comprehensive social protection systems.”
I oktober presenterades ACT-alliansens positionspapper om social trygghet, som ett av fem positionspapper om utvecklingsagendan post 2015. Pappret betonar bland annat att sociala trygghetssystem ska vara rättighetsbaserade och att uppbyggnaden av trygghetssystem ska baseras på ILOs rekommendation. Dessutom betonas fördelar med ”universella” (på svenska säger vi oftast ”generella”) snarare än riktade trygghetssystem, bland annat för att de har visats sig minska fattigdom på effektivast sätt.
Under hösten arbetade Svenska kyrkan på olika sätt för att EUs position inför förhandlingarna under 2015 ska ha bra formuleringar om social trygghet. Vi bidrog till budskapet till regeringen från Beyond 2015 och genom europeiska nätverk till brev och ett briefing paper direkt till beslutsfattare i EU.
Så i början av december kom den så kallade syntesrapporten från FN:s generalsekreterare, med förslag till hur förhandlingarna ska gå vidare under 2015, under rubriken The Road to Dignity by 2030: Ending Poverty, Transforming All Lives and Protecting the Planet.
Social trygghet nämns på en rad ställen i rapporten. Det nämns som en viktig faktor som bidragit till framsteg i många länder under de senaste 20 åren (paragraf 29) och som en av de viktiga uppgifter som Milleniemålen inte har adresserat (para 50). Sociala trygghetssystem lyfts fram som en del av den nödvändiga transformeringen av våra ekonomier (para 54). Allas tillgång till social trygghet ses tillsammans med tillgång till anständiga anställningar och finansiella tjänster som ett viktigt mått på ekonomiska framsteg (para 72). Ansvaret för finansieringen av sociala och ekonomiska ”core functions” så som social protection floors ligger på nationell nivå, men bör kompletteras av en stödjande internationell miljö (para 91).
Beyond 2015s välkomnar i sin kommentar till syntesrapporten att betydelsen av sociala trygghetssystem lyfts fram. Man skulle kunna tillägga att det universella anslaget i formuleringarna är bra, men borde förstärkas ännu mer. Därtill behövs formuleringar om att trygghetssystem ska vara rättighetsbaserade och utformas så att de bidrar till ökad jämställdhet mellan könen.
Den 16 december enades EU:s ministrar om en EU-position inför de kommande förhandlingarna. Dokumentet är ganska allmänt hållet, men glädjande nog görs en tydlig referens till social trygghet för alla: “We emphasise the critical importance of quality education, universal health coverage, and social protection for all, which are central for the achievement of sustainable development”.
Under de kommande månaderna krävs fortsatt hårt arbete för att dessa formuleringar ska överleva och förstärkas i de förhandlingar som nu inleds. En förhoppning inför 2015 är också att formuleringarna i de globala dokumenten följs av konkreta utfästelser om att det internationella stödet till uppbyggnaden av sociala trygghetssystem ska öka, t ex genom en global fond så som FNs tidigare specialrapportörer för rätten till mat respektive extrem fattigdom och mänskliga rättigheter har föreslagit.
Social trygghet har kommit för att stanna på den globala utvecklingsagendan. Allt tyder på att det är omöjligt att utrota fattigdom utan det.
Lämna ett svar