I söndags, 12 februari, gick beväpnade svartklädda paramilitärer in i den humanitära zonen i Nueva Esperanza en Dios vid floden Cacarica i Chocó, Colombia. De sa att de letade efter personer på en så kallad dödslista och sökte igenom varje hus i området, inklusive det hus där Comisión Intereclesial de Justicia y Paz (Mellankyrkliga kommissionen för fred och rättvisa) har sitt kontor.
Den mellankyrkliga kommissionen för rättvisa och fred är en av de organisationer som ingår i det ekumeniska fredsnätverket Dipaz, vars arbete Svenska kyrkan stödjer. Dipaz övervakar fredsavtalet och eldupphöravtalet mellan Colombias regering och FARC-gerillan. Deras direkta närvaro ute i landets mest konfliktdrabbade områden är särskilt viktig när allt fler personer som arbetar med mänskliga rättigheter på lokal nivå nu utsätts för hot och attacker.
Amnesty International har utfärdat en Urgent action där de uppmärksammar det som hände i Nueva Esperanza en Dios i helgen och kräver att Colombianska staten ska:
- skydda dem som hotas av paramilitären,
- utreda dessa händelser och vidta åtgärder för att avväpna och upplösa de paramilitära grupperna,
- säkerställa att statlig militär och polis inte samverkar med dem.
Agera gärna genom att skriva brev och upprepa de krav Amnesty International ställer i sin Urgent action!
I oktober 2016 besökte medlemmar från Svenska kyrkans internationella råd Cacarica och träffade de byar som nu utsatts för hot. Foto: Eva Ekelund
Situationen för dem som arbetar för respekt för mänskliga rättigheter i Colombia har varit svår under årtionden. Många hade hoppats att situationen skulle förbättras när fredsförhandlingar inleddes mellan Colombias regering och FARC-gerillan, men istället förvärrades situationen. Sedan överenskommelsen om eldupphör mellan Colombias regering och FARC började gälla i slutet av juni 2016 har siffrorna för mord på MR-försvarare skjutit ytterligare i höjden. Någon säker statistik på hur många människorättsförsvarare som mördas i Colombia finns inte, men Frontline Defenders uppger att så många som 85 MR-försvarare har mördats under 2016.
Svenska kyrkan samarbetar inte enbart med organisationer som finns och arbetar lokalt ute på landsbygden där man direkt upplever hur paramilitära grupper åter är på frammarsch, utan vi samarbetar också i nätverk med andra colombianska, svenska och internationella organisationer som arbetar för fred i Colombia.
Tillsammans gör vi uttalanden och uppmärksammar Sveriges regering, andra stater, FN-systemet och EU på vad som händer i Colombia och påtalar vikten att vi tillsammans fortsätter att arbeta i Colombia för att på olika sätt stötta de organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och fred, så att de vågar fortsätta sitt arbete, trots de oerhörda risker det medför.
Colombia är inte det enda landet i Latinamerika där hoten mot människorättsförsvarare och de som organiserar sig för att arbeta för mänskliga rättigheter och utveckling ökar. I Guatemala och Honduras förvärras också situationen hela tiden. Många av de människorättsförsvarare som utsätts för hot, attacker och i värsta fall mord arbetar för urfolks rättigheter, kvinnors rättigheter eller med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
För några veckor sedan publicerade organisationen Global witness information om det. I Chocó, Colombia är de som nu utsätts för ökande hot ofta Afrocolombianer och urfolk, som har drabbats oproportionellt hårt av den väpnade konflikten och som nu utsätts för nya övergrepp för att de utkräver sina rättigheter, till sin mark och till gottgörelse för de mycket grova övergrepp som de har utsatts för under den väpnade konflikten.
I Guatemala har Svenska kyrkan under de senaste åren följt den luterska kyrkan ILUGUAs arbete för mänskliga rättigheter. ILUGUA arbetar också ekumeniskt med den katolska kyrkan och lokala urfolksorganisationer. Tillsammans kräver de respekt för urfolks rättigheter och att den guatemalanska staten ska stoppa den skogsavverkning som sker i deras område. Ett område som egentligen är skyddat. Skogsavverkningen har också lett till att vattnet i området, som ligger i ett område som regelmässigt drabbas av torka, har sinat. På grund av detta arbete utsätts de för dödshot.
I slutet av januari besökte den svenske ambassadören Georg Andrén ILUGUA och de organisationer de samarbetar med. För ILUGUA och de andra organisationerna är sådana besök mycket viktiga. Det visar att andra stater följer hur deras situation ser ut och bryr sig om att de kan arbeta för mänskliga rättigheter. EU har antagit riktlinjer för hur EUs egna institutioner, såsom de EU-delegationer som finns i många länder, men även EU-medlemmars ambassader bör agera för att bidra till att skydda människorättsförsvarare.
Den 16 februari antog EU-parlamentet en resolution om situationen för människorättsförsvarare i Guatemala. I resolutionen uppmanar man Guatemala att skydda människorättsförsvarare och utreda brott mot dem. Svenska kyrkan har tillsammans med andra organisationer uppmanat EU-parlamentet att anta en sådan resolution. Den kan vara ett sätt för EU att visa att man följer vad som händer i Guatemala och att man bidrar till att skydda människorättsförsvarare.
Lämna ett svar