Fem forskare skriver den 8 januari i Svenska dagbladet att Sidas förståelse för religioners och religiösa aktörers roll – på gott och ont – måste fördjupas. I annat fall kommer inte Sveriges bistånd att kunna genomföras, menar de. I synnerhet inte i Mellanöstern.
Forskarna tycks bara fokusera på det humanitära biståndet – som måste öka i en region där människor drabbats fruktansvärt hårt av krigen och konflikterna – och berör knappt de insatser som Sida finansierar via det särskilda anslaget till stödet för civilsamhällesorganisationer och som kommer många olika aktörer till del, exempelvis Svenska kyrkans internationella arbete. Forskarnas recept för hur UD och Sida kan agera på annat sätt blir också lite väl magert, även om vi håller med om att omvärldsanalyserna måste stärkas med avseende på hur religiösa aktörer bidrar till eller mildrar aktuella konflikter.
Samtidigt pekar de på något viktigt. Vi vet att religiösa samfund i de flesta delar av världen har ett stort inflytande över människors liv och attityder, och därmed också över samhällsutvecklingen. Tillsammans med Svenska missionsrådet har vi under flera år påmint regeringen om detta, och argumenterat för ett ökat samarbete med religiösa aktörer, baserat på fördjupad kunskap om olika religiösa aktörers betydelse och roller. Det har bland annat resulterat i att diplomatutbildningen på UD nu innehåller längre pass om religionens och religiösa aktörers roll i utvecklingssamarbetet, vilket är en positiv utveckling.
Vi betonar också att kyrkor och andra religiösa samfund måste bidra aktivt (se Dagen) om de globala målen i Agenda 2030 ska kunna nås. Till stor del sker det redan idag – kyrkor och andra samfund tillhandahåller framför allt utbildning, hälsovård och fattigdomsbekämpning i stor skala. Svenska kyrkan har exempelvis kartlagt sina bidrag till de olika hållbarhetsmålen. Men de religiösa aktörernas inflytande är kanske allra störst i relation till målen om jämställdhet (5) och om fredliga och inkluderande samhällen (16). Jämställdhet och fred kan omöjligt nås utan kyrkors och andra religiösa aktörers aktiva medverkan, eftersom de på dessa områden inte bara är en del av lösningen, utan i många fall också en del av problemet. Progressiva religiösa aktörer inom dessa områden, inte minst kvinnor, behöver uppmärksammas, stödjas och ges ökat tillträde till arenor och sammanhang.
Som forskarna skriver har religiös extremism en avgörande betydelse i Mellanöstern. Bilden är emellertid inte entydig, och vi vill också visa på det fredsskapande arbete som kyrkor och samfund bedriver. I mitten av december träffades 42 religiösa ledare från Irak – muslimska, kristna, yazidier m.fl. – och samtalade om hur de tillsammans kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling i Irak efter IS. I ett gemensamt uttalande tog de kraftigt avstånd från all religiös extremism, och visade på hur de själva, liksom lagstiftare, media och utbildningsväsende kan bidra till ett samhälle där all religiösa grupper har samma rättigheter. Alla människors rätt till religions- och övertygelsefrihet, liksom ett förändrat språkbruk där man talar om religiösa grupper (communities) snarare än ”majoritet” och ”minoriteter” är viktiga byggstenar i detta.
Svenska kyrkan samverkar i hög grad med religiösa aktörer i vårt internationella arbete – däribland Kyrkornas världsråd som arrangerade mötet med de religiösa ledarna från Irak. Vår utgångspunkt är att tron som grund och drivkraft är en viktig resurs för förändring och att religiösa aktörer, som delar av civilsamhället, har en stor potential att bidra till att uppfylla de mänskliga rättigheterna.
Svenska kyrkan arbetar vidare med att stärka kyrkor, ekumeniska nätverk och interreligiösa samarbeten för att deras positiva bidrag till utveckling och fredsbyggande kan växa, och vi bygger broar mellan religiösa och sekulära aktörer. Samspelet mellan UD, Sida och aktörer som SMR, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska Afghanistankommittén med flera behöver också fördjupas i syfte att stärka landanalyser och identifiera vilka specifika aktörer man kan samarbeta med i olika sammanhang. Sida kan ta initiativ till ett rundabordssamtal där ett lämpligt urval av forskare och praktiker diskuterar just den problembild som forskarna lyfter fram i sin artikel och reflekterar kring möjliga vägar framåt.
Erik Lysén, Internationell chef
Erik Apelgårdh, Senior advisor med särskilt uppdrag att arbeta för Kyrkornas världsråd i relation till Irak
Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare
Lämna ett svar