Idag är det internationella dagen för kvinnor och flickors hälsa. Det är också den internationella mensdagen. Mens är en fråga som börjar få den uppmärksamhet den äntligen kräver men som ännu på grund av tabu, stigma och bristande jämställdhet inte ses som en prioriterad politisk fråga.
Det här inlägget är från 2018.
Idag, den 28 maj, är det den internationella mensdagen. Mens är både en hälsofråga men också en fråga om mänskliga rättigheter och en fråga om demokratiskt utrymme. Mens är en av anledningarna att flickor uteblir från utbildning och är därför något som påverkar att de inte får åtnjuta andra rättigheter och inte kan delta på lika villkor i samhället.
Miljontals flickor och kvinnor tvingas stanna hemma från skola och arbete på grund av tabun, stigman och trakasserier kopplade till mens, samt brist på rent vatten, mensskydd och fungerande eller säkra toaletter. Flickor använder sig att bark, tyger och andra ohygieniska alternativ och riskerar infektioner. Flickor och kvinnor i utsatta miljöer, så som flyktingläger, riskerar att tvingas byta sex mot mensskydd, då de finns så få möjligheter att tillgå. ”Sex for pads” är en verklighet som partner till oss har berättat om och som vittnar om att bristande menshygien skapar större utsatthet. Mens har också många normer och traditioner kopplade till sig då det skapar association med kropp, sexualitet, hygien eller renlighet och många av dessa normer kan vara skadliga. På många platser ses flickors första mens som ett tecken på att hon blivit kvinna och därmed redo att sluta skolan, gifta sig och bli mamma – även om hon bara är barn. Stigma och skam kring menstruation är också en risk faktor för sexuellt våld där bristen på säkra toaletter eller påtvingad isolering under menstruation ökar utsatthet.
Mens handlar om så många frågor samtidigt och berör rätten till hälsa, till utbildning, till vatten och sanitet, information och kroppslig integritet och möjligheterna att röra sig fritt i det offentliga rummet.
På internationella mensdagen idag, den 28 maj så anordnar Svenska kyrkan in Tanzania en nationell workshop för religiösa ledare på temat “Breaking the menstrual taboo – the role of faith-leaders and other MHM stakeholders”. Bland annat så är FNs befolkningsfond och Svenska ambassaden med som talare. Workshopen arrangeras av Svenska kyrkan lokalt och har representanter från civila samhället inlusive religiösa ledare, regeringsrepresentanter och privata företag. Att ett flertal aktörer samverkar är centralt för att nå förändring då frågan är så mångfacetterad.
Tidigare i år stöttade Svenska kyrkan den första Cup Summit, ett östafrikanskt initiativ med över trettio deltagare som alla bidrog med kunskap, erfarenheter och upplysning kring menskoppens möjligheter i Sydsudan, Uganda, Tanzania och Kenya. Menskoppen är miljövänlig, hållbar, hygienisk, skapar inga läckage och är kostnadseffektiv. Något som är en styrka i resurssvaga miljöer och menskoppen är därför en stor möjlighet att snabbt skapa tillgänglig menstruationshygien och skapa större frihet och möjlighet för flickor och kvinnor. Efter mötet, som nu ska hållas årligen, lanserades också en regional rörelse för att fortsätta driva för menstruationsfrågan och lyfta menskoppen som en innovativ del i arbetet.
Svenska kyrkan som arbetar med SRHR och med trosbaserade aktörer vet att religiösa ledare har en viktig roll att spela. De är starka normbärande och normskapande institutioner och ledare och är nyckelaktörer för att bryta tystnad och stigma kring frågor som rör kropp och sexualitet. De bedriver också en stor andel sjukvård och utbildningsinrättningar i många delar av världen, ibland lika stor andel som staten och är därför centrala att påverka så att de tillgängliggör för alla att delta på lika villkor i sjukvården, i utbildningsväsendet och i samhället.
Menstruation är som sagt inte bara en viktig fråga i sig, men den öppnar upp många andra frågor, kring sexualitet, kropp, makt och möjligheter. Det berör det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära arbetet och berör sannerligen en feministisk utrikespolitik. Det behöver också ses intersektionellt och hur menshygien påverkar olika grupper i samhället. Hur tillgängliggörs menshygien för flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar samt för icke-binära och HBTQ personer?
Men det finns möjligheter. Att tala om menstruation kan öka möjligheten att ta sig an andra tabubelagda frågor. Många som arbetar med frågan ser att det öppnar för möjlighet att prata om sexualupplysning. Att ha strategiska ingångar för att tillgängliggöra sexualupplysning är centralt då det globala glappet är enormt. Upplysning och information om sin kropp är en rättighet och det viktigaste preventionsarbetet som kan göras i ett samhälle kan göra för att säkra allas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Lämna ett svar