”Klimatförändringarna är i grunden en fråga om global rättvisa. Klimatkrisen bör hanteras som en del av mänsklighetens dubbla utmaning – att hejda klimatförändringarna samtidigt som miljarder människor får livs- och utvecklingsmöjligheter, bort från fattigdom och förtryck.” Så skriver Svenska kyrkans biskopar i sitt biskopsbrev om klimatet.”
De mänskliga rättigheterna är sedan lång tid tillbaka en hörnsten i svensk utrikespolitik och utvecklingssamarbete. Det människorättsbaserade arbetssättet utgör tillsammans med principerna för effektivt utvecklingssamarbete sedan länge grundläggande ramverk för bedömning av utvecklingssamarbetets kvalitet och resultat.
Tyvärr är det inte självklart att de här principerna och arbetssätten används inom klimatfinansieringen, dvs finansiellt stöd till klimatarbete i utvecklingsländer. Man kan fråga sig varför. Alla vi människor är beroende av den miljö vi lever i. En säker, ren och hälsosam miljö är nödvändig för att våra mänskliga rättigheter – som rätten till liv, till mat och till vatten och sanitet – ska kunna uppfyllas.
Parisavtalet från 2015 bekräftar att mänskliga rättigheter och klimat hänger ihop och säger att alla parter ska respektera de mänskliga rättigheterna när man genomför klimatåtgärder. Däremot saknas det konkreta skrivningar om detta i avtalets detaljerade delar.
I en ny policy brief visar Act Svenska kyrkan hur principerna för ett människorättsbaserat arbete är relevanta för, och bidrar till ett bättre genomförande av, klimatstöd. Principerna är
- Deltagande
- Ansvarstagande
- Icke-diskriminering
- Egenmakt
- Länkar till det människorättsliga systemet
Frågan om deltagande är till exempel mycket aktuell när det gäller energisatsningar som kräver stora utrymmen, som vindkraftverk och vattendammar. Människor som bor och uppehåller sig på platser som tas i anspråk för storskaliga satsningar kan hamna i kläm om inte principen om deltagande i beslutsprocessen beaktas.
Inför klimattoppmötet i FN den 23 september meddelade regeringen att de ökat sitt stöd till den Gröna klimatfonden. Fonden är en av de viktigaste kanalerna för stöd till länder som drabbas hårt av klimatförändringarna och som har minst möjligheter att snabbt ställa om sina samhällen i klimatsmart riktning.
Det är jättebra att Sverige ökar sitt stöd till Gröna fonden. Men det räcker inte att det mobiliseras mer pengar till de globala ansträngningarna att möta klimatkrisen. Vi måste säkerställa att pengarna används på ett ansvarsfullt sätt som respekterar och stärker människors rättigheter!
Lämna ett svar