Jag vill ge en kommentar till artikeln, Sida bryter med kristna hjälporganisationer i tidningen Omvärlden. Rubriken är missvisande. Det handlar om två kyrkliga organisationer, Plan Sverige och den FN anknutna International Organization for Migration, IOM, som fått besked om att partnerskapet ska upphöra. I underlagen från Sida finns inget som visar att det är just för att vi är kyrkligt relaterade organisationer som gör att vi inte blir aktuella för partnerskap. Bara så att vi är tydliga på den punkten.
På Act Svenska kyrkan är vi ointresserade av ett drev mot Sida och har generellt mycket goda samarbetsrelationer med flera delar av myndigheten. Vi har kritiska synpunkter på hur processen och underlagen har sett ut, som har legat till grund för beslutet att avsluta partnerskapet inom just det humanitära området. Men framförallt är vi intresserade av att lyfta innehållsfrågorna, som handlar om att vara trogen den globala lokaliseringsagendan, som handlar om att en större andel av det humanitära biståndet måste gå genom de lokala aktörer som alltid är på plats när en humanitär kris inträffar. Det är en utmaning för FN och Sida, men även för våra typer av organisationer. Det handlar om att avhända sig makt och inflytande till de aktörer som står i frontlinjen och som ofta ger den första responsen – utan att få så mycket stöd från det internationella givarsamfundet. Den stora explosionen i Beirut är ett väldigt tydligt exempel på detta, där civilsamhällets olika aktörer agerade direkt och beredde väg för större, nödvändiga insatser från FN organen och andra internationella NGOs. Det behövs alltså ett intensivt samarbete mellan alla nivåer för en effektiv och koordinerad respons. Sedan finns det utdragna humanitära katastrofer, eller flyktingsituationer, som kräver ett mer uthålligt arbete för att skapa länkar mellan det humanitära arbetet och nödvändiga utvecklingsinsatser, och där lokalsamhällets och flyktingars deltagande i matdistribution, vattenförsörjning, bostadsbyggande och i olika sociala aktiviteter, inte minst för barn och unga, är så avgörande för att man ska kunna hålla ut och resa sig starkare i en oerhört svår och tuff livsmiljö. Act Svenska kyrkan har många sådana insatser i det stora flyktingprogram som vi har på Afrikas Horn, och som stöds av Sida, men vi är också närvarande i många, andra kriser.
Vår hållning har hela tiden varit att såväl den omedelbara humanitära responsen i de svåraste kontexterna som det mer resiliensinriktade arbetet i de utdragna, och ofta bortglömda, flyktingkriserna på Afrikas Horn, Colombia, Myanmar/Bangladesh, Syrien och Irak behöver hållas samman i det humanitära stödet. Samtidigt behöver vi hela tiden vässa vår resultatrapportering av det vi gör och samverka med Sida för att hela tiden säkerställa att våra insatser är relevanta för de människor som deltar i våra olika insatser. Inom ramen för ett strategisk partnerskap kan vi ha en givande dialog om åtgärdsplaner i relation till de problem och utmaningar som vi möter i verksamheten.
De närmaste dagarna finns en chans att hitta konstruktiva lösningar mellan Sida och oss, som gör att vi kan fortsätta att fokusera på de viktigaste innehållsfrågorna framöver, som ju handlar om hur vi kan stödja utsatta människors egen organisering kring sina grundläggande mänskliga rättigheter. Det är helt avgörande i en tid när så många människor är drabbade av pandemins förödande effekter. Act Svenska kyrkan, SMR och Plan kommer att fortsätta som humanitära aktörer, oavsett hur det blir med Sida stödet, men vi hoppas på bra samtal om vägen framåt.
Erik Lysén
Chef för Act Svenska kyrkan
Lämna ett svar