Röster höjs nu i Tanzania för att få ett stopp på att kvinnliga politiker kränks inför öppen ridå. Det skriver vår utsända, Kerstin Bergeå, som följer det stundande valet i Afrikas femte folkrikaste land.
Den 28 oktober är det val i Tanzania, ett val som sker i skuggan av det uppskruvade presidentvalet i väst. I ett land med en yta stor som Sveriges gånger två och 57 miljoner invånare drar just nu valkampanjer tusentals människor till möten. Och då har ändå två oppositionskandidater tillfälligt tvingats stoppa sina turnéer då de kritiserat den sittande regeringen för att rigga valet.
Mitt i spänningen har nu alltså röster höjts mot kränkningar av kvinnliga politiker. Presidenten själv har stått för uttalanden som varit minst sagt kränkande. Exempelvis har han vid ett flertal tillfällen uttryckt att det är bättre att rösta på en kvinna med ljusare brun hudfärg än mörk.
Att som kvinna bli förminskad på grund av sitt utseende är inte ovanligt och något som Tanzanias Women Human Rights Defenders kräver ett stopp för. Även Act Svenska kyrkans partner, den Lutherska kyrkan i Tanzania, gick med sin högsta ledare Ärkebiskop Fredrick Shoo ut och fördömde de normaliserade förnedringarna av kvinnor. Han uppmanar till respekt och upprättelse för kvinnor som kandiderar i valet. Han vädjar också till sina landsmän att välja in fler än de 36 procent kvinnor som i dag sitter i parlamentet.
Uppmanar till rättvisa val
Religiösa ledare har en viktig röst i Tanzania och de har tillsammans i landets interreligiösa råd samlats för att uppmana till fria och rättvisa val, utan korruption och köpta röster. Det har för övrigt även USA gjort liksom tio europeiska ambassader gemensamt.
Samtidigt ses en helt annan trend, nämligen att manliga politiker utför traditionellt kvinnliga sysslor. Filmklipp och bilder där manliga kandidater, från olika partier, ses hjälpa till att& fläta kvinnors hår, eller stå med händerna i diskbaljan sprids som en löpeld. Dessa kan förstås tolkas som populistiska symbolhandlingar för att visa att de är ”vanliga, enkla människor” och inga maktpampar.
Utopi i mikroformat
Även om så är fallet och det hela handlar om att vinna hårt arbetande kvinnors röster så talar filmklippen och bilderna ändå ett tydligt språk och visar hur en familj faktiskt skulle kunna ha det. En bild som för många dock är mer av en utopi i mikroformat där jämställdhet råder.
Även om väldigt lite talar för att president Magufuli skulle släppa ifrån sig makten kanske bilderna ändå kan bidra till att små mikrofrön av förändring gror, så att visionen om större jämlikhet mellan män och kvinnor inte behöver ligga så långt borta, varken i parlamentet eller i hemmet.
Av: Kerstin Bergeå, Regional representant Tanzania för Act Svenska kyrkan.
Lämna ett svar