I år, liksom de senaste tio åren, har det varit dystert att summera det föregående året i antalet klimatrelaterade katastrofer. Det är tungt att inse hur många liv som gått förlorade, hem som förstörts och människor som blivit av med sin försörjning. Och dessutom att antalet människor som drabbats av kronisk brist på vatten och mat har ökat. Att klimattoppmötet som skulle äga rum i Glasgow i november 2020 blev uppskjutet ett år gör också det hela värre.
Nu ber jag er som läser att inte tappa taget. Jag har inte har gett upp hoppet! Insikten att om ingenting görs så blir det värre manar till handling. Aldrig har det varit så viktigt att bidra till nya lösningar för vad som är en god utveckling för både människor, växter och djur. Det krävs inte bara goda tankar, det räcker inte med Parisavtal eller planer på papper. Allt detta måste omsättas i handling för att bidra till hopp om varaktig förändring.
Klimatkrisen kan inte vänta
Vi är många som väntar otåligt på att världens stora utsläppsländer ska ta sitt ansvar för att minska fossila utsläpp och att stödet till de mest krisdrabbade utvecklingsländerna ska öka. Oavsett pandemier och andra akuta nödlägen som också måste lösas, så kan klimatkrisen inte vänta. Det är bråttom nu och världen har inte råd att vänta in att bristen på mat, vatten, och tryggad försörjning ska bli ännu värre.
Stödet för klimatanpassning i de mest krisdrabbade länderna ökar tyvärr inte. Det visar ACT-Alliansen EU:s två senaste rapporter, Falling Short och Setting the Standard. Dessa rapporter har granskat EU och dess medlemsländers stöd till klimatanpassning för de fattigaste länderna i världen. Det visar sig att stödet för klimatanpassning de facto gick ner mellan 2017 och 2018. Nedgången förvärrades ytterligare under pandemiåret 2020.
Sverige går i bräschen – men det räcker inte
Sverige framstår i den senaste rapporten som ett av EU:s länder som går i bräschen för att uppfylla åtaganden i enlighet med Parisavtalet. Men det räcker inte på långa vägar. Det krävs att samtliga länder i EU och på andra kontinenter uppnår samma nivåer av klimatfinansiering. För att få till hållbara klimatlösningar så behöver världens länder samarbeta med samma höga klimatambition.
Det är trots allt fel att påstå att ingenting görs för att uppnå Parisavtalet. Under 2021 kommer flera stora globala möten äga rum som samlar både beslutsfattare, forskare, företrädare från civila samhället och privata sektorn. Med ett nytt politiskt ledarskap i USA, där Biden redan bestämt att landet åter kommer att ansluta till Parisavtalet så finns hopp.
Gör 2021 till ett superår för miljön och klimatet
FN uppmanar världens länder att göra 2021 till ett super-år för miljön och klimatet. Det bidrar också till att politiska beslutsfattare kan komma till insikt och fatta bättre beslut för klimatet och världens framtid än vad som levererats så här långt. Att dessa högnivåmöten sker skapar också möjligheter för Act Svenska kyrkan att mobilisera och bedriva påverkan tillsammans med våra ekumeniska allianser, kyrkor och civilsamhällesaktörer för klimaträttvisa!
Lämna ett svar