Söndagen 28 november visade Honduras folk sin tro på demokrati och sin vilja till förändring av landets styre. Över 69 % av de röstberättigade deltog i de allmänna valen. Det är ett historiskt högt valdeltagande i landet som drabbats hårt av korruption, knarkhandel, arbetslöshet, covid och klimatkriser.
Den 1 december erkände en av valets två huvudkandidater, Nasry Asfura, sig besegrad av utmanaren Xiomara Castro. Även om valmyndigheten formellt har 30 dagar på sig från valdagen att utse en vinnare, ses det med Asfuras besked som en formalitet.
Xiomara Castro, från partiet Libre, har vunnit en jordskredsseger. Med 67 % av rösterna räknade, torsdagen 2 december, så hade hon fått 51 % av rösterna medan hennes huvudmotståndare Asfura fått 35 %. Se den fortsatta rösträkningen här.
Xiomara Castro blir den första kvinnan i Honduras att bli president. Det är också första gången i republikens historia som landet kommer att styras av någon annan än det liberala partiet, det nationella partiet, eller militärerna. Trots att Honduras officiellt varit en demokrati sedan 1981, då en demokratisk regering valdes efter nära två decennier av militärt styre, så har militärerna fortsatt att ha mycket stort inflytande och inblandning i styret av landet.
Castros parti Libre har starka band till vänsterregeringarna i Nicaragua, Bolivia och Kuba. Valkampanjen har präglats av smutskastning och för att sprida rädsla för att Honduras kommer att gå samma väg som Venezuela.
Lästips för fördjupad politisk analys om Honduras, skriven inför valet, på Global Bar.
Civilsamhället – en mobiliserande kraft inför valet
Vad valet av Castro kommer att innebära för Honduras återstår att se. Men det höga valdeltagandet inger hopp om att människor tror på demokratin och utnyttjat sin röst. En viktig förklaring till det höga valdeltagandet är att civilsamhället, i synnerhet den katolska biskopskonferensen, bedrivit en framgångsrik kampanj för att motivera människor att rösta. En annan förklaring är givetvis att folket tydligt velat ha en förändring från tidigare presidenten Juan Orlando Hernández.
Stora delar av civilsamhället i Honduras anklagar Hernández för att ha förvandlat landet till en knarkstat under de åtta år som han suttit vid makten. Presidentens bror är fängslad i USA, dömd till livstid för narkotikasmuggling. Hernández omnämns också i utredningen och riskerar att bli utelämnad till USA för narkotikabrott.
Flera av Act Svenska kyrkans partner var också aktiva – i radio och sociala medier – inför valet med att uppmuntra människor att rösta. De debatterade med kvinnor, unga, civilsamhällesledare och religiösa aktörer om valets möjligheter för att få en förändring. Flera medlemmar av landets ACT- forum deltog i kommissioner med valobservation i landets norra och västra del.
En av våra partner, den katolske prästen Ismael Moreno, direktor för ERIC – Radio Progreso och med koppling till jesuiterna i Honduras var mycket aktiv på twitter i att uppmana människor att rösta.
Kvinnors rättigheter högt upp på agendan
Mäns våld mot kvinnor är ett stort problem i Honduras. Under valkampanjen så var regeringspartiet mycket aggressivt i sin retorik mot kvinnor, mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och mot HBTQI-personer. Kvinnorörelsen i landet stöttade tydligt Xiomara Castro, som har en stark agenda för genusrättvisa, inklusive SRHR, och särskilt lyfte fram vikten av ökade insatser för att skydda kvinnor som drabbats av könsrelaterat våld. Läs Xiomara Castros regeringsplan (på spanska)
Men för att lyckas med flera av sina politiska löften, som att avskaffa det totala abortförbudet, behöver hon en stor majoritet av kongressens röster. Hennes parti har inte en majoritet av rösterna i kongressen, så vilka allianser av partier som bildas är avgörande för vad regeringen kommer att kunna åstadkomma.
Den feministiska rörelsen inom civilsamhället behöver nu agera tillsammans för att verka för att vallöften om kvinnors rättigheter blir konkreta lagförslag. Att civilsamhället värnar sitt oberoende och utkräver ansvar kommer att vara mycket viktigt.
Vid detta vägskäl i Honduras, är fortsatt starkt stöd till demokrati och mänskliga rättigheter av stor betydelse.
Det är hoppingivande att den nya regeringen angett att man inte kommer fortsätta att kriminalisera människorättsförsvarare som kämpar för demokrati, miljö, mark och mänskliga rättigheter, säger Eva Ekelund, policychef för Act Svenska kyrkan.
Act Svenska kyrkan fortsätter att stödja både trosbaserade organisationer och sekulära organisationer i deras modiga arbete för mänskliga rättigheter och en hållbar framtid.
Det är av stor vikt att det internationella samfundet stödjer övergången från den avgående till den kommande regeringen, inklusive stöd till processer för ansvarsutkrävande.
Det öppnas nu ett nytt och komplext scenario. Jag tror att den första stora utmaningen kommer att vara de här månaderna. Medlemmar i den avgående regeringen kommer att försöka förstöra dokument och gömma information för att undvika att bli ställda inför rätta. Det är en mycket svår tid, säger den katolska prästen Ismael Melo från ERIC – Radio Progreso.
Seminarium på MR-dagarna om Centralamerika
Kom till vårt seminarium på MR-dagarna där vi tillsammans med Diakonia, IM, Plan Sverige och We Effect arrangerar seminariet Stötta de modiga – försvara demokratin i Centralamerika.
Tisdag 7 december kl. 9-10 i G3 (språk svenska). Mer information här om seminariet. Och programbeskrivning i MR-dagarnas programkatalogen.
I seminariet samtalar en panel med svenska beslutsfattare om hur Sverige kan stötta civilsamhället i Centralamerika. Vår partner, pastor Ana Ruth, ledare för den feministiska trosbaserade organisationen Las Ecuménicas por el Derecho a Decidir (De ekumeniska som kämpar för rätten att välja) i Honduras medverkar i en video och berättar om sin kamp för kvinnors rättigheter.
Jag hoppas vi ses i Göteborg, vid seminariet och i Svenska kyrkans monter!
Av: Sanna Svensson, regional policyrådgivare Asien och Latinamerika
Lämna ett svar